Artiklar - inspirerande exempel

Musselodling - en bransch på uppgång

Musselodling är fortfarande en bransch under utveckling i Sverige – och mycket är på väg att hända. Teknikutvecklingen går framåt med stormsteg och flera odlingar är idag mer eller mindre automatiserade. Musselodling som producerar musslor som används till livsmedel finns längs den svenska västkusten. Och både i svenska fiskdiskar och utomlands säljs svenska färska musslor och på olika sätt bearbetade produkter.

Fiskhandlaren - specialiserad på kvalitet och kunskap

Vad är egentligen skillnaden på en fiskhandlare och en fiskdisk? Kvalitet och kunskap om produkterna är några av nycklarna för att lyckas i en ökande konkurrens som har förändrat landskapet för många av landets hundratals fiskhandlare.

Grossisten - länken till konsumenten

Röding från Vilhelmina, gös från Mälaren, tonfisk från Indiska oceanen och havsabborre från Turkiet är några exempel. All världens fisk och skaldjur finns hos Bröderna Hansson i Fiskhamnen i Göteborg. Grossisternas roll är fundamental på fiskens väg från hav och sjö till bord.

Fiskauktionen - navet i fiskhamnen

Göteborgs Fiskauktion är navet i fiskhamnen. Här har detaljister och grossister gjort upp sina affärer i över 100 år. Och principen är densamma nu som då – högsta budet vinner och fisken hamnar sedan i fiskdiskar och på restauranger över hela Sverige och i Europa.

Landningskontrollen - för ett hållbart fiske

All fisk som landas i Sverige kontrolleras av Havs- och vattenmyndigheten. Kent Landvall och hans kollegor på Landningskontrollen utför inspektionerna på fartyg och i hamnar – allt för att säkra ett hållbart fiske i enlighet med EU:s regelverk.

Fiske med passiva redskap - flexibilitet är nyckeln

Fiske med passiva redskap handlar om flexibilitet och att hitta olika inkomstmöjligheter. Per och Ulrika Isaksson bedriver kustnära fiske och säljer den fisk de får upp direkt vid kaj och till grossister.

Ungt entreprenörskap ger barnen en kul sommar

När Arbana Kadriu och Isabella Mezei insåg att många barn i Oskarström saknade aktiviteter på sommaren så tog de saken i egna händer. Sex år senare har Sommarkul blivit ett etablerat och återkommande event med stöd från lokala företag och organisationer.

Fiskodling i kassar - livsmedelsproduktion med potential

Det sammanlagda värdet av matfisk inom svenskt vattenbruk överstiger 500 miljoner kronor. Ett av de mest profilerade företagen inom branschen är Svensk Fjällröding vid Landösjön mitt i Jämtland. Röding härifrån har serverats vid Nobelmiddagar, kungamiddagar och statsbesök.

Hon startade eget – i gammelmorfars bageri

50 år efter att Andrea Skott Dahlgrens gammelmorfar slog igen sitt bageri för gott tog hon steget och öppnade eget – i sin släktings gamla lokaler. Med hållbarhet och lokalt samarbete som ledord har hon nu skapat en ny mötesplats för turister och boende i Funäsdalen.

Djurkrematorium med etik och hållbarhet i fokus

Allt började när Martina Weber och Daniel Jonssons egen hund dog för snart tio år sedan. Erfarenheten gav en insikt. Idag driver de Mälardalens smådjurskrematorium och har med sin satsning på etik och hållbarhet skapat ett framgångsrikt företag med stadig tillväxt.

Turisttågen gav skjuts åt lokal kollektivtrafik

Hur kan man använda inlandsbanans infrastruktur för att förbättra den lokala kollektivtrafiken? Den frågan bestämde sig Rätansbygdens byalag i Jämtland för att besvara. Resultatet av leaderprojektet kan komma många andra glesbygder till godo.

Landbaserad fiskodling – uppfödning i en kontrollerad miljö

En landbaserad fiskodling med recirkulerande vatten har en stor fördel – möjligheten att minimera miljöpåverkan. Ett exempel är Kedjeåsens fisk som producerar rom och yngel och dessutom 50 ton fångstfärdig röding och regnbåge som placeras ut i 14 insjöar i Karlskogaområdet.

Utvecklingsbolaget skapade engagemang i byarna

Bättre service, mer attraktiv boendemiljö och ett större engagemang. Vinsterna har varit många sedan de boende i uppländska Oxsätra och Åkerlänna bestämde sig för att bilda ett bygdeägt aktiebolag. Nu funderar man på att starta friskola och ett äldreboende.

Omtag lyfte kvinnlig integration

Klubb Sonya började som ett idrottsinriktat integrationsprojekt för kvinnor – men fick stöpas om i grunden. Med större fokus på kvinnornas egna utmaningar och kunnande nådde man fram och till våren finns planer på att starta en egen lunchservering i Osby.

De skapade ett forum för byaktiva

Landsbygdssverige kryllar av kreativa och levande byar, men sällan eller aldrig får de tillfälle att mötas. Det har projektet Aktiva byar ändrat på. Ett nätverk av över 100 samhällen har skapats vilket har lett till erfarenhetsutbyte, kunskapsöverföring och inte minst inspiration.

Flyktingkrisen blev musikal i Haparanda

Varje flykting har en egen berättelse och 2017 fick några av dem möjlighet att berätta. Musikalen Jag är en sång mellan dina läppar framfördes av flyktingar och kulturarbetare i Haparanda. Initiativet underlättade språkinlärningen och gav skjuts åt integrationen.

Foodies fick sitt lystmäte i Mittskåne

Vad får du om du kombinerar en rad duktiga matproducenter, en Michelinkock med naturintresse och ett gäng internationella matentusiaster? MittSkåne Utveckling skapade konceptet Swedish Foodcamp som har väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser.

Ett integrationsprojekt som ligger steget före

Det kan tyckas vara en enkel idé – att skapa bryggor som förenklar nyanländas integration i lokalsamhället. Men det enkla är ofta det genialiska. Det visar projektet Steget före som på drygt två år har hjälpt runt 250 personer till jobb, praktik eller utbildning i Dalsland, Årjäng och Munkedal.

Hon startade odlingsrevolution i Gällivare

Gällivare har ingen aktiv lantbrukare och en mycket begränsad matproduktion, men genom projektet Renodlat har Cora Karlsson inspirerat till egenodling och självhushållning på en rad platser i kommunen. Själv förser hon numera restauranger i Norrbotten med grönsaker – året runt.

Beredningen - fiskförädling på löpande band

Fiskberedningsbranschen i Sverige hanterar och förädlar uppskattningsvis över 100 000 ton fisk årligen. Av svenska landningar från fisket är det huvudsakligen sill och torsk som bereds i Sverige. Till det kommer bland annat stora mängder norsk odlad lax som importeras och bereds. En av de svenska fabrikerna som bereder sill till konserver är Scandic Pelagic i Ellös på Orust.

Tvålintresset ledde till blomstrande företag

Att tillverka ekologiska hantverkstvålar var först en hobby för Malin Lindmark. Men intresset och efterfrågan hos kunderna gjorde att hon för 1,5 år sedan sade upp sig och satsade fullt ut. Idag har hon byggt upp en blomstrande verksamhet i byn Ratan i Västerbotten.

Mata mager fisk med bifångst ger god tillväxt

Mycket av den torsk som fångas i det småskaliga kustfisket är för mager för att kunna säljas. Men i ett projekt i Blekinge har man placerat torsken i kassar och matat den med bifångster under två månader. Resultaten är lovande med en genomsnittlig tillväxt på 35 procent.

Guidesamarbete stärkte fjordområdena

När tio fiskeguider i fjordarna innanför Tjörn och Orust gick samman i en gemensam pool blev både besöksnäringen och miljön vinnare. Tillsammans utvecklar de bland annat nya koncept, gör gemensam marknadsföring och går miljökurser ihop.

Fiskodling med potential för lantbrukare

När mjölkpriserna var som lägst bestämde sig ett lokalt utvecklingsbolag på Gotland för att försöka hitta nya intäktsmöjligheter för bönderna. Resultatet blev öns första landbaserade fiskodling – som dessutom använder det näringsrika vattnet som gödning i växtodlingen.

Pelagiskt fiske - okänt fiske efter vanlig fisk

Pelagiskt fiske står för nästan 95 procent av den årliga landningsvolymen för hela det svenska fisket, och drygt häften av värdet. Sill/strömming är en art som traditionellt äts vid alla våra stora högtider. Trots det är det ett ganska okänt fiske. Silltrålaren Rön är en av de båtar som förser oss med sill till vardag och fest.

Många fastigheter på Sollerö värms av timmer

Solleröns skola, det gamla kommunhuset samt två privata affärsfastigheter är anslutna till panncentralen som Sollerö Timmer äger och driver. Ytterligare fastigheter ska anslutas.

Stark sammanhållning gav lyckad biogassatsning i Alvesta

Tolv lantbrukare i Alvestatrakten samlades i ett Leaderprojekt 2009 för att utveckla sina idéer om att tillföra ytterligare ett steg i kretsloppet på sina gårdar.

Flera vinster med massiva trähus

Byggföretaget Fridh och Hell från Bengtsfors i Dalsland satsade för snart fyra år sedan på massiva trähus och den klimatsmarta inriktningen har lönat sig.

Kvinnligt kooperativ satsade på vind

Qvinnovindar grundades 2007 och är en förening som äger andelar i tre olika vindkraftverk. 

Småskalig fåruppfödning med solen i ryggen

När familjen blev intresserade av solel installerade man 200 kvadratmeter med paneler på ett stalltak på gården.

Bred verksamhet med egen elproduktion

Skogsbruk, kursgård, fastighetsbolag, rörindustri och säljare av solpaneler. Peter Tagesson är en mångsysslare. Nu har han satsat på en egen anläggning av solpaneler på en av gårdens byggnader.

Västgötska kor driver Karlstads bussar

Gödseln från 1 400 mjölkkor utgör den huvudsakliga råvaran i biogasframställningen. Gasen levereras via AGA till Karlstads lokaltrafik.

Grisgödsel blir fordonsgas i Brålanda

Den rikliga tillgången på gödsel fick familjen att fundera på biogas. Granngårdarna hängde också på och man gjorde en gemensam satsning på en gårdsanläggning.

Solcellsboom i jämtländska Tandsbyn

Jämtländska Tandsbyn har under de senaste åren upplevt något av en solcellsboom. Örjan Nilsson på Bleka gård är en av sju gårdar i byn som tidigt investerade i solceller.

Ekomjölken kompletterades med egen biogas

Redan när Eva och Torgny Vidholm tog över Trägsta mjölkgård i jämtländska Hallen 1996 så fanns planer på att göra verksamheten så miljövänlig som möjligt.

Ny webbsida ska ge ökad fiskvälfärd och bättre ekonomi

Det har länge funnits ett behov av en plattform med samlad information om smittskydd och sjukdomshantering inom fiskodling. Genom att lansera Fiskhälsowebben vill Matfiskodlarna avhjälpa bristen.

Fiskförädling – skapar jobb och skonar havet

Fiskförädling ger branschen bättre lönsamhet, skapar sysselsättning på landsbygden och bidrar till ett mer hållbart utnyttjande av hav och sjöar. Genom att sprida sin kunskap om mathantverk går resurscentrumet Eldrimner i spetsen för denna utveckling.

Många vill starta företag inom livsmedelsbranschen

Många nysvenskar är intresserade att öppna egen livsmedelsbutik, ta över en restaurang, öppna kafé eller starta någon annan form av livsmedelsverksamhet. Men först måste man känna till vilka regler, lagar och förordningar som gäller.

Naturgården vill inspirera fler att jobba med mat

Med syftet att inspireras till att komma igång med egna verksamheter inom livsmedelsbranschen, åkte en busslast kvinnor från SDF Västra Hisingen, Innovation and Business Center på studiebesök till kravgodkända Naturgården. Här fick man lära om företagande på landsbygden, svenska råvaror och förädlingen av dessa, om matens ursprung och om hur honung blir till.

Scary seafood – för en hållbar matproduktion

Havet innehåller en lång rad växter och djur som vi traditionellt inte använder som livsmedel. Med projektet Scary Seafood vill västsvenska forskare och branschaktörer åstadkomma en förändring – och på köpet gynna lokalt entreprenörskap och främja en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Varannan svensk vill jobba inom gröna näringar

Varannan yrkesverksam person i Sverige kan tänka sig att byta karriär för att satsa på något inom de gröna eller blåa näringarna. Det visar en undersökning som Landsbygdsnätverket gjort i samarbete med LRF och Hela Sverige.

Guide hjälper nya fiskodlare

Vad krävs det för att börja odla fisk? Vilka lagar och regler ska följas? Vilken art ska jag satsa på och hur får jag lönsamhet? Svaren på de här frågorna – och många fler – finns i en etableringsguide som vattenbruksbranschen nyligen har färdigställt.

Dialog med nya ministern om nästa programperiod

Bättre klimat-, vatten- och miljöåtgärder och konkurrenskraft för livsmedelsproduktionen. Det var några av diskussionsämnena på det senaste sakrådet med den nytillträdda landsbygdsministern.

Så finaniserar du din landsbygdsidé

Genom en rapport om finansiering av nya företag på landsbygden, inspirerande artiklar och ett webbinarie i samma ämne, vill Landsbygdsnätverket bidra till uppstarten av nya innovativa företag inom de gröna näringarna.

Dubbel vinst med flygande tråldörrar

Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, är en viktig partner för att utveckla nya effektivare och skonsammare redskap. Ett av de mer lyckade projekten handlar om flygande tråldörrar som både skonar havsbotten och ger en kraftigt minskad bränsleförbrukning.

Jobskills kortar vägen till arbete

Med verktyget Jobskills ska asylsökandes och nyanländas väg till arbetslivet förenklas och förkortas. Särskild nytta kan verktyget göra på landsbygden, menar Daniel Birnik, Arbetsförmedlingen.

Med fokus på landsbygdens service

Hur skapar man lokala, smarta och hållbara servicelösningar på landsbygden? Hur kan man samverka och med vem? Var finns det egentligen medel att söka? Det här är några av de frågor som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Service i landsbygder har arbetat med sedan starten 2015.

Arbete som bidrar till skonsammare fiske

Vid utvecklingen av selektiva fiskeredskap är Havs- och vattenmyndighetens främsta utmaning att göra det rättsligt möjligt att använda nyutvecklade redskap. Samtidigt ska de bidra till att öka användningen av mer skonsamma redskap.

Innovativ satsning för hållbart fiske

Fiskareföreningen Norden startade som en yrkesförening och är i dag en aktiv aktör präglad av innovativt hållbarhetstänk. Mest omtalad är deras tillverkning av selektiva fångstredskap som lämnar småfisken i havet och gynnar ett hållbart fiske.

Nyanlända välkommet tillskott i Hedekas

I bohusländska Hedekas har tillskottet av nyanlända medfört ett positivt uppsving för samhället och nya möjligheter för byns handlare.

"En unik möjlighet" - Tre områden om samarbetet med andra länder

I en ny kampanj om transnationellt samarbete, TNC, berättar tre leaderområden om vilka fördelar de får av att samarbeta med andra länder.

100 miljoner har satsats i integrationsprojekt

121 projekt, som på ett sätt eller annat berör integration, har beviljats 108 miljoner kronor i stöd. Majoriteten av dessa projekt, 90 stycken, genomförs inom åtgärder för lokalt ledd utveckling.

Framgångsrikt samarbete mellan fiskare och forskare

SLU jobbar sedan 2014 med idéer direkt från yrkesfisket för att utveckla nya och mer hållbara redskap. Genom att utgå från fiskarnas upplevda problem och ge dem möjligheten att testa lösningar har man skapat en unik modell som nu sprider sig internationellt.

Intresse för bioenergi blev till affärsidé

Först byggde de en egen biogasanläggning på den egna gården Norup. Sedan har de byggt arton stycken ytterligare och ovanpå det åtta biodieselfabriker.

Litet frysföretag siktar på självförsörjning av energi

Familjeföretaget Magnihill AB utanför Helsingborg tar fram, producerar och säljer frysta grönsaker, frukter och bär. 

Lokal drift är Advens nyckel till framgång

Adven Värme driver 20 fjärrvärmenät och fjärrvärmeanläggningar i Sverige. Alla drivs av lokala entreprenörer som kan nyttja sitt kontaktnät i hembygden eftersom allt bränsle ska komma från den egna trakten.

Vindkraft på arrende – och i egen ägo

Det var viljan att producera grön el och att göra en god ekonomisk investering som fick makarna på Lyngby gård att satsa på vindkraft.

Ny film sprider exemplet Kiladalen

Det lokala utvecklingsarbetet i sörmländska Kiladalen har ofta lyfts fram som ett föredöme. Nu har det lokala utvecklingsbolaget spelat in en informationsfilm för att kunna sprida sitt goda exempel till fler.

Jan såg vindkraften som en investering

Affärsmannen Jan Barchan såg potential i vindkraften och bestämde sig för att investera i en mindre vindkraftspark på den skånska slätten norr om Helsingborg.

Flis och sol ger tomaterna rätt klimat

Genom att investera i en flispanna blev uppvärmningen av de 4000 kvadratmeter stora växthusen både mer miljövänlig och ekonomisk.

Gemensamt bolag löste energifrågan i Löberöd

För Farmarenergi i Eslöv började allt 2005 med ett studieprojekt om hur lantbruket kan hitta lönsamhet i sidoverksamheter kopplade till energi. 

Hållbart lantbruk med biogas och solceller

Charlotte Norrman-Oredsson och hennes man Glenn Oredsson på Skea gård utanför Hässleholm strävar efter att skapa ett ekologiskt hållbart, energisnålt och kretsloppsbaserat lantbruk baserat på lokala råvaror.

Byn Simris producerar sin egen energi

I byn Simris på Österlen har E.ON skapat ett lokalt självförsörjande energisystem, drivet med vindkraft och solenergi.

RÅEK - en dynamisk serviceinrättning

I Råne älvdalsbygden i Bodens kommun bedriver den ekonomiska föreningen Råek, en samhällsservice som omfattar byarna runt Gunnarsbyn med omkring 1 000 invånare. Råek med idag fyra anställda omsätter över 2,8 miljoner kronor.

Museisamarbete för ökat fiskintresse

En bred sammanslutning av fiskeintressenter jobbar tillsammans med Skansen för att sprida kunskap om fiskens betydelse för samhället i stort. Satsningen har blivit en succé och går nu in på sitt sjätte år.

Svenskt integrationsarbete på export

Götene kommuns integrationsarbete under och efter flyktingkrisen fick internationellt ljus när en delegation från Spanien besökte kommunen.

Ser potential i digitaliseringen

Rätt använd tillgängliggör digitaliseringen svenska fiskevatten och gör att Sverige växer som fiskedestination. Företaget Jighead som i år säljer 130 000 fiskekort via iFiske.se är ett bra exempel.

Konstruktivitet och engagemang ger framgång i Kalvsvik

Ett envetet engagemang bland invånarna och en ständig vilja att komma med konstruktiva lösningar. Ungefär så ser framgångsreceptet för småländska Kalvsvik ut. Byn med 600 invånare har idag god basservice och stora planer för framtiden.

Nytänk ger mindre sårbarhet och ökad hållbarhet

Innovation och nytänk är ledord för Guldhaven Pelagiska i Kalix. Löjrommen är och förblir företagets viktigaste produkt, men arbetet med diversifiering pågår ständigt, bland annat med avsikt att minska sårbarheten och öka hållbarheten.

Kampen för macken väckte den lokala glöden

I Ångermanländska Noraström blev kampen för en mack startskottet på ett lokalt engagemang som nu har lyft hela servicen i bygden. Den samägda mackföreningen har bland annat byggt en ny affär – en investering på cirka 11 miljoner kronor.

Valbona Shala: Låt kvinnorna veta vilka jobb som finns

Utrikesfödda kvinnor måste få veta vilka jobb som finns att tillgå. Det slår företagaren Valbona Shala fast i sin rapport om utrikesfödda kvinnors etableringsmöjligheter på landsbygden.

"Vill visa på möjligheterna med integration på landsbygden"

Den 5 juli bjuder Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp in till två seminarier under Almedalsveckan på Gotland. - Det finns mer arbetstillfällen än vad man tror i de gröna näringarna och på landsbygden, säger Marcus Söderlind, som är en av deltagarna.

Tio sätt att utveckla utbildningar inom naturturism

Företagskunskap är ett ämne som mer eller mindre saknas i naturturismutbildningar, enligt en studie som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Naturturism har gjort. Det finns också andra delar i utbildningsutbudet som är i behov av utveckling, och därför har arbetsgruppen landat i tio rekommendationer för utbildningsaktörer och beslutsfattare.

Avelsarbete gynnar lokala fiskuppfödare

I jämtländska Kälarne finns världens främsta avelsstation för röding, menar Daniel Wikberg. Anläggningen delägs av näringen och är till stor nytta för fiskodlarna i norra Sverige som kontinuerligt får ta del av framstegen i avelsarbetet.

Stormen Hilde blev en väckarklocka i Valsjöbyn

När Stormen Hilde drog fram 2013 blev det en väckarklocka för de boende i Valsjöbyn i Jämtland. Nu har deras arbete med krisberedskap utmynnat i ett projekt som omfattar alla kommuner i länet.

Tyska Balow - en modell för lokal service?

Balow är ett gott exempel på det som brukar kallas lokalt driven landsbygdsutveckling. Där prioriteras barnfamiljer, skolan, hemtjänsten och livsmedelsbutiken tillsammans med en aktiv markpolitik bland mycket annat. Jacqueline Hellsten, verksamhetsledare Leader Sörmlandskusten och ordförande i arbetsgruppen Service i Landsbygder, tar med er dit i sitt reportage.

Samverkan ger framgång i Mörrum

Samverkan är nyckeln till framgång. Det menar Kim Kullberg som driver Mörrum River Hotel. – Vi ser inte de andra som konkurrenter, snarare samarbetspartners, säger han.

Med naturen som arbetsgivare – en handbok om naturturism

Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Naturturism presenterar idag, inte utan viss stolthet, den alldeles rykande färska handboken "Med naturen som arbetsgivare – en handbok för entreprenörer inom naturturism." Titta, läs, bläddra och inspireras!

Nytt projekt ska ge landsbygden större roll i serviceplanering

Sedan några månader tillbaka drivs projektet Service i samverkan vars syfte är att hitta hållbara strukturer för serviceplanering på landsbygden. I elva pilotkommuner ska lokalsamhället och det lokala näringslivet inkluderas i kommunernas planering och i genomförandet av service på landsbygden. Arbetet ska även integreras i regionernas serviceplanering.   Projektägare är riksorganisationen Hela Sverige ska leva vars uppgift är att stödja lokal utveckling för ett hållbart samhälle och att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Service är en av frågorna som ofta lyfts fram som den viktigaste.

Lax-mecka med bredd i verksamheten

Förr handlade Mörrums kronolaxfiske nästan bara om sportfiske – så är det inte längre. Idag bedrivs här forskning och olika vattenvårdsprojekt och besökarna kan både vandra, bo, äta gott och gå på museum.

Hållbar fiskodling med utsläppsbaserade tillstånd

På Åland baseras miljötillstånden för fiskodling på utsläppen istället för på foderförbrukningen. Fiskodlarna har också getts möjligheten att slå ihop flera, mindre enheter och flytta dem till en bättre plats, längre ut mot havet. Det har bidragit till en mer effektiv och hållbar verksamhet och en större acceptans från samhället.

"Vill att fler utrikesfödda ska få upp ögonen för landsbygden"

I en ny film berättar integrationsgruppens Yusra Moshtat och Marcus Söderlind om sitt engagemang i Landsbygdsnätverket.

Proaktiva bybor mobiliserade och säkrade Röstångas framtid

När varken marknad, ideella krafter eller det offentliga kunde lösa byns framtidsproblem – då hittade Röstångaborna en hybridlösning. Med Röstånga Utvecklings AB som motor har byn fått en konsthall, en restaurang, nya lägenheter och inte minst en tro på framtiden.

Givande kombo mellan hotell och skog

Kombinationen skogsägande och hotellverksamhet fungerar perfekt för Niklas Andersson i samhället Korpilombolo i Norrbotten.

Flis ger hönsen värme

2009 bestämde sig Tage Mattsson i Vindeln i Västerbotten för att byta ut den gamla oljepannan mot en flispanna. Den värmer idag upp bostadshusen på gården, lastbilsgaraget som hör till sonen Patriks åkeriverksamhet samt stallarna där han har 20.000 värphöns.

Lantbruk utvecklas med Leader

En av många lantbrukare som tillsammans med andra utvecklat och förbättrat lönsamheten i lantbruksföretaget med hjälp av Leader, är Per-Uno Karlsson. – Utan leaderprojektet skulle vi inte vara där vi är idag. Nu drar filmkampanjen med inspirerande exempel på hur andra gjort igång och sprids över landet.

Kan miljömässigt hållbart vattenbruk uppnås utan att ekonomisk hållbarhet nås?

Inom EU har höga mål satts för utvecklingen av vattenbruksbranschen. En produktionsökning med 7-8 procent var planen men lite har hänt. I Östersjöområdet har man sett en motsatt utveckling de senaste åren med anläggningar som inte får nya eller förlängda tillstånd att bedriva sin verksamhet. Många gånger motiveras besluten med osäkerheter kring miljöpåverkan eller ifrågasättande av den teknik man valt.

Full fart framåt för Sveriges unika och attraktiva naturturism

Ett sjuttiotal aktörer inom svensk naturturism från landets alla hörn, möts under den livfulla och diskussionslystna konferensen Naturturism på frammarsch, som anordnades av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism, den 12 april i Stockholm.

Minskad byråkrati nyckelfråga för unga fiskare

En minskning av byråkratin är en av de viktigaste åtgärderna för att underlätta för unga att ta sig in i fiskeyrket. Det menar 32-årige fiskaren Dennis Bergman, som trots dioxinhot, sälproblem och andra orosmoln ser positivt på framtiden för det kustnära småskaliga fisket.

Biogas naturligt komplement i grisproduktionen

Med runt 15 000 slaktgrisar per år har Alviksgården i Norrbotten ovanligt goda förutsättningar för att producera biogas. Både gödsel och slakteriavfall används i anläggningen som uppfördes 1998 och byggdes ut 2001.

Biogassatsning gjorde Frigiva självförsörjande

På Frigiva gård i Norrbotten stod man 2012 i valet och kvalet när gården behövde en ny värmeanläggning. Valet föll på en gårdsbaserad biogasanläggning, något det inte har funnits anledning att ångra.

Vindkraft blev valet i blåsiga Risträsk

Joakim Risberg i Risträsk i Västerbotten behövde något att kombinera sitt skogsbruk med. Ägorna ligger på drygt 600 meters höjd och är kända för goda och ihållande vindar så valet på vindkraft föll sig naturligt.

Värmen strömmar från gamla telecentralen

Efter två år av kalkylerande startades företaget Arctic Heat 2008. Därefter gick allt snabbt. Ett pannrum färdigställdes i byns gamla telecentral och kulvertar grävdes ned till de första kunderna.

Goda vindar och miljöintresse ledde till satsning på Valla

Intresset för miljö och teknik har Peter Karlsson alltid haft. Han bor på Valla Skattegård i Östergötland och har även skogsmark där vindarna är ovanligt goda så redan 2008 valde han att storsatsa på ett 100 meter högt vindkraftverk följt av ett 150 meter högt verk något år senare.

Nygammal biogasplan blev verklighet

På Kulbäckslidens lantbruk i Västerbotten har planerna på någon form av gasproduktion funnits ända sedan 80-talet. De offerter man fick in då gick inte att räkna hem, men bättre lycka hade man 2012 då man slutligen kunde bygga en egen biogasanläggning på gården.

Fossilfri racing på Torpa

På Torpa gård i Borensberg i Östergötland har man satsat fullt ut på en fossilfri omställning. I stort sett samtliga fordon i verksamheten körs på fossilfri diesel, husen värms med hjälp av halmeldning, merparten av elförbrukningen täcks av egen solenergiproduktion och avloppsvattnet tas om hand i ett kretslopp.

Götala gård är snart helt fossilfri

Andra exemplet i vår artikelserie, Landsbygderna levererar fossilfritt, är Mats Weinesson på Götala gård utanför Fågelsta i Östergötland. Han har alltid haft ett brinnande intresse för datorer och teknik. För honom var det därför helt naturligt att omfamna de möjligheter till en klimatsmart omställning som den nya teknologin erbjuder.

Mindre konstgödsel efter satsning på biogas

Först ut i vår artikelserie, Landsbygderna levererar fossilfritt, är Ingrid och Sven Göransson på gården Ölmetorp i norra Östergötland. 2011 bestämde de sig för att satsa på biogas. Skälen var flera, minska elkostnaden, bli mer självförsörjande, slippa den tidskrävande vedhanteringen och minska användningen av konstgödsel.

I små kommuner skapar man egna innovativa servicelösningar

Tillgång till livsmedel, drivmedel, post/paket, betaltjänster och apoteksvaror samt tillgång till ombudsfunktioner som Apoteket och Svenska Spel är självklarheter i tätorten och i större städer. I små och mindre kommuner är tillgången till grundläggande service långt ifrån någon självklarhet. Men - det finns många innovativa servicelösningar.

Upptäck och använd den nya tidens betaltjänster

Förändringens vindar blåser rejält över såväl vårt betalningsbeteende som betalningsmöjligheter och betalningstjänster. Infrastrukturen för kontanter förändras. Kontantanvändningen minskar och övergår mot digitala betaltjänstlösningar. Bankkontoren läggs ner, begränsar tillgängligheten, upphör med kontanter och minskar serviceutbudet. Men - samtidigt uppstår nya alternativ och andra möjligheter. Det handlar mer om att upptäcka och använda dem.

Många kämpar för en tillräcklig service i landets skärgårdar

Att vistas i vackra skärgårdar vill många – under sommaren. Därför har man på många håll svårt att hålla en tillräcklig service året om. På Holmön har man en lösning och Skärgårdarnas riksförbund arbetar också aktivt med frågan om året runt levande skärgårdar.

Stormöte och ett gott samarbete vände trenden i Fagerås

Ny dragning av både Europaväg 45 och Riksväg 61 för 18 år sedan blev starten för en dyster utveckling i värmländska Fagerås. Butikerna stängde och servicen försämrades. Men tack vare ett ovanligt aktivt byalag, engagerade föreningar och en välvillig kommunledning har trenden kunnat vändas.

För Ali är språk och kontakter vägen till lyckad integration

Språkkunskaper, utbildning, kontakter och den egna ambitionen. Det är nyckelfaktorer för en lyckad integration menar Ali Abdulaziz. 33-åringen har själv lyckats väl i sitt nya hemland och arbetar idag på Arbetsförmedlingen med att hjälpa nyanlända ut i arbetslivet.

Samverkan är nyckeln för turism i skyddad natur

Hur kan samverkan mellan nationalparkernas förvaltning och traktens naturturism fördjupas? Är det möjligt att tillgängliggöra fantastisk natur för fler och samtidigt skapa nya arbetstillfällen och stärka naturskyddet lokalt? Det var några av de frågor som företrädare för naturvård, naturturism och kommuner runt tre nationalparker diskuterade på ett dialogmöte i början av december. Ett gemensamt initiativ från Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism och Ekoturismföreningen.

Kedjeåsens put-and-take-koncept lockar 25 000 gäster till insjöfiske

Det startade som något av en pionjärverksamhet redan på 50-talet. Idag lockar Kedjesåsens fisk med sitt put-and-take-koncept årligen runt 25 000 turister till småsjöarna runt Karlskoga.

Arbete i naturreservat gav ökad språkinlärning

I Skåne jobbar långtidsarbetslösa och nyanlända sida vid sida med att rensa och rusta upp i naturreservaten. Projekten har visat sig vara en stor framgång som skyndat på språkinlärningen och skapat värdefulla nätverk.

Kommunal satsning på närservice ger växande turistnäring

Kommersiell och offentlig service behövs för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo, arbeta och driva företag. Tillväxtverket arbetar med att stärka tillgängligheten till kommersiella service i serviceglesa områden. Som stödmyndighet till Landsbygdsprogrammet har Tillväxtverket projektmedel till bland annat pilotprojekt för serviceutveckling. Syftet är att utveckla den lokala servicen och därmed förbättra livsmiljön och förutsättningarna att verka, bo och vistas i gles- och landsbygder för företag, befolkning och besökare, i detta arbeta har kommunen en viktig roll. För att skildra dessa betydelsefulla samband planerar Tillväxtverket en artikelserie med exempel från verkligheten, artikeln nedan är den första i ordningen.

Islands turistboom slår alla rekord

Islands heta pooler och vackra landskap har länge varit populära. Men ökningen av antalet besökare slår alla rekord. 2009 hade Island 465 000 besökare och 2016 hade antalet besökare ökat till 1,3 miljoner. Redan ett år senare - 2017 - var antalet uppe i 1,8 miljoner, en ökning från ett år till ett annat med 40 procent. Detta händer i ett land med en befolkning med lite drygt 330 000 invånare.

Ekotänk och samarbete gav turistsuccé

Med sin tydliga ekologiska grundidé och ett öppet sinne för samarbete i alla dess former har Kristina Lindelöf lyckats göra sin släktgård utanför Vimmerby till en turistmagnet med 15 anställda under säsong och 25 000 besökare årligen.

Socialt företag i det nedlagda pappersbruket

Med stöd från landsbygdsfonden och socialfonden har satsningarna kring Matfors industrihistoria skapat en utställningslokal och en naturlig samlingspunkt på orten, men också ett socialt företagande som kommer fylla den med liv.

Utvecklingsbolag lyckad lösning i Kiladalen

En digital lanthandel, ett nyinköpt skolhus och nu byggnation av hyreslägenheter – tvillingbyarna Stavsjö och Ålberga har haft en gynnsam utveckling under de senaste åren. En starkt bidragande orsak är det lokala utvecklingsbolaget Kiladalens Utveckling AB (svb).

Fisketurism med stor potential

Företagandet kring det svenska sportfisket har stor potential att utveckla landsbygden, men då krävs en höjning av kunskapen på området. Det är en av slutsatserna i en färsk rapport som Jordbruksverket har beställt.

Med djurens välfärd i fokus

Genom att värna om djurens välmående har Lovisa Hessle Bergman lyckats bygga upp ett framgångsrikt life science-företag på sin gård utanför Ängelholm. Idag säljer företaget Capra Science sina antikroppar till kunder över hela världen.

Timing och kompetens gav framgång i Polen

Rätt tidpunkt, rätt kompetens och rätt partners. Så lyder framgångsreceptet för det transnationella projektet Cross-borders entrepreneurs. 2013 prisades projektet som knöt samman svenska och polska landsbygdsföretagare.

Sommarprojektet blev kulturcentrum

Det började som en blygsam projektsatsning över sommaren 2004. Idag är Lerbäcks teater en vital och mångfalt prisbelönad landsortsteater med runt 15 årsanställda.

Nedtrappning blev storsatsning

När Kent Johansson för 15 år sedan köpte lanthandeln i Södra Ljunga tänkte han sig en blygsam verksamhet och en nedtrappad yrkeskarriär. Men lusten att utveckla och responsen från byborna gjorde att han istället valde att satsa.

Spontanidrott är melodin för hundraåringen

Älvkarleby IK hämtar inspiration från förr när de blickar framåt och skapar framtidens idrottsplats. – Idrottsplatsen ska återigen bli en mittpunkt och en samlingsplats för alla häromkring, säger Markus Oksanen från Älvkarleby IK.

Utbyte för stärkt integration

Hur ska man öka integrationen och få nyanlända att stanna kvar på landsbygden? Det internationella projektet Time for Interaction har sitt svar klart: genom att stärka de ideella krafterna, främja entreprenörskap och gynna kulturen.

Goda exempel för stärkt integration

Under den stora flyktingvågen för ett par år sedan låg fokus på att lösa den akuta situationen. Utveckling, lärande, erfarenhetsutbyte och inte minst kontakter med andra länder fick stå tillbaka. Ett nytt leaderprojekt i Halland vill ändra på detta.

Projekt lyfter fram forntida EU

Redan under bronsåldern fanns ett utvecklat ekonomiskt, politiskt och kulturellt utbyte inom Europa. Tankar och trosuppfattningar utbyttes och utvecklades till snarlika religiösa symboler. Genom projektet Empire of the Sun kunde den kunskapen spridas i Sverige, Danmark och Tyskland.

Hoppfullt igen för Immeln

Fiskarter som försvinner, algblomning och kraftigt försämrad sikt. Under de senaste 50 åren har tillståndet för sjön Immeln blivit allt sämre. Men leaderprojektet Rädda Immeln har skapat förståelse för de åtgärder som krävs och nu spirar framtidshoppet åter.

Tomater och lax i grön symbios

En tomatodling som renar och får näring från en fiskodling i ett slutet och miljövänligt system. Så kan man beskriva konceptet för Peckas naturodlingar utanför Härnösand. Efter 20 års verksamhet bygger man nu en storskalig anläggning och siktar på expansion över hela landet.

Innovationslusta gav småskalig biogas

Med kunskap, nyfikenhet och en rejäl portion innovationslusta har Mats Gustafsson gått i bräschen för biogas på gårdsnivå i Sverige. Hans första egenhändigt konstruerade anläggning har fått ett tiotal efterföljare i norra Sverige – och en i Tanzania.

Ett vägkors där alla är välkomna

Visionen var att skapa en mötesplats dit man kan komma som man är, utan särskilda krav. Fem år senare har Vägkorset blivit just en mötesplats – och mer än så. Det har blivit en naturlig knutpunkt i Bollebygd.

Sambusa – länken mellan gammalt och nytt

Östafrikansk mat tillagad med skånska råvaror – så lyder succékonceptet för företaget Skånes Horn av Afrika. Det har lett till arbetstillfällen för nysvenskar och samtidigt hjälpt integrationen på landsbygden.

Ny i landet – ny på landet

Första gången Jeanette Uner var ute och plockade bär i Sverige var hon rädd att markägaren skulle kunna skjuta henne för det. Hon tog med sig sina frågor och erfarenheter som invandrare och skapade projektet Ny på landet.

Ett hus för återhämtning och samvaro

Där andra såg en rivningsfärdig lada såg Bodil Antonsson ett naturhus i samklang med den omgivande miljön, byggt för rekreation och samvaro. Visionen tog åtta år att förverkliga men nu står Uppgrenna Naturhus på plats och lockar besökare i tusental.

Lyckad satsning på gröna grisar

Jämtland brukar inte förknippas med grisuppfödning men det bekymrade inte Erik Svensson när han drog igång sin verksamhet. Satsningen på kvalitet och ekologisk uppfödning har gett resultat och idag är gården bland annat leverantör till Michelin-krogen Fävikenmagasinet.

Norrländsk kyla bakom cidersuccé

Det började med ett misslyckat ciderexperiment i Andreas Sundgrens källare för sju år sedan. I år räknar Brännland Cider med att sälja 100 000 flaskor, de har vunnit flera internationella priser och exporterar sin unika iscider till länder som USA och Frankrike.

Glasets hus lyfte Limmared

2009 pekade det mest nedåt för orten Limmared. Men tack vare ett stort lokalt engagemang etablerades Glasets Hus vilket ledde till arbetstillfällen, en blomstrande turistnäring och framför allt – en ny framtidstro.

Tur och skicklighet bakom samlingspunkten

Med ledorden handel, service och sång tog Cecilia och Urban Lundberg över lanthandeln i Tun. Nu har CUL i Tun Affär och Kafé blivit en självklar samlingspunkt i bygden. Bakom det ligger långa dagar, stor arbetsglädje och en lotterivinst.

Fixarna ger hopp i Hamrånge

För de flesta är anställningen hos Fixarna i Hambrunge den första på flera år. För några är det den första i livet. Arbetskooperativet har gett bygden nytt hopp efter massuppsägningarna.

Det våras för stören i gamla bruket

I början på sommaren flyttade de allra första störynglen in i bassänger på det nedlagda pappersbruket Strömsnäsbruk – en milsten för ett projekt som är unikt på flera sätt.

Familjeföretaget som utmanar fiskerijättarna

Den lokala anknytningen och kvalitén i det småskaliga är Stora Risten Fisk AB:s främsta tillgång. Det menar företagets vd Björn Eklund som startade företaget med sin pappa för drygt 30 år sedan.

Så blev Bohuslän skaldjursmeckat framför andra

Med en tydlig strategi och en lyckad samverkan mellan näringsliv, kommuner, akademi och föreningsliv lyckades projektet Skaldjursresan vitalisera intresset för skaldjur och stärka Bohuslän som turistmål.

Vägen till framgång gick via bakslag  

Trots mjölkkris startade Daniel och Malin Lärkert Jämtlands första gårdsmejeri med ohomogeniserad konsumtionsmjölk. Nu gör deras mjölkprodukter succé i hembygden.

Deras morötter når hela Sverige

Pål och Helen Nilsson stod inför ett vägval och valde att satsa. Idag kan man köpa deras nyskördade morötter från Fjälkinge över hela landet.

En musiker med vinbär på repertoaren

I en bygd där lantbruket är satt på undantag har Johan Matsanders med beslutsamhet, envishet och ett stort mått odlarglädje fått de gamla bruksåkrarna att blomstra på nytt. Idag är det svarta vinbär och rabarber som gäller på Färna odlingar i Bergslagen.

Lokalt samarbete nyckel för lanthandeln

Öppenheten för samarbeten lokalt och nyfikenheten att testa nya koncept har gett Lina och Evas lanthandel i skånska Killhult ett ordentligt lyft. Den senaste succén är julbordet som senast det begav sig lockade 400 personer.

Värdeökning gynnade kustnära fiske

Fortbildning och tillgång till rätt utrustning är nycklar för att stärka och i förlängningen bevara det kustnära småskaliga fisket. Detta tog fiskarkollektivet i Blekinge skärgård fasta på och startade projektet Ökat värde utan ökat uttag.

De satsar mot solcellstoppen

På bara ett år har antalet solceller i sydöstra Skåne fördubblats. Men projektet Solelkluster Sydöstra Skåne nöjer sig inte med det – till 2025 vill man skapa Sveriges solcellstätaste region.

Butiken blev öns sociala kitt

Bristande erfarenhet kan med råge kompenseras med kreativitet och beslutsamhet – det vet handlaren Rickard Anderberg som för fyra år sedan tog över butiken på Gullholmen i Bohuslän. Idag är affären det självklara sociala navet på ön.

Ångrar inte det omvälvande livsvalet

För Khulud Tarshahni fanns det aldrig någon tvekan att lämna jobbet som undersköterska när möjligheten att bli lanthandlare dök upp. – Både jag och min man är servicemänniskor i grunden. Det är det här vi älskar och mår bra av.

Upphandling till stöd för den lokala handeln

Genom att handla upp kommunens kompletteringsköp hos de lokala lanthandlarna lyckades Ydre hitta ett sätt att stötta det lokala näringslivet. Även om utfallet inte blev fullt så lyckat som förväntat kan projektet ändå ses som en framgång, menar projektledaren Malin Gumaelius.

Digital lanthandel lösningen för Stavsjö

En digital lanthandel blev bybornas egen lösning för att tillgodose behovet av matinköp i Stavsjö. Intresset för den annorlunda lösningen har varit stort och konceptet sprider sig nu över landet.

Frihet och trygghet vägde tungt

Frihet och trygghet var tungt vägande argument för Yaman Nejjar och Sara Elsayed – båda nya svenskar som bestämt sig för att bo på landsbygden.

Jämställdhet hand i hand med lönsamhet

Ökad jämställdhet ger ökad lönsamhet – det är ledorden för LRF:s jämställdhetsakademi. I fjor inkluderades även de kooperativa företagen i styrelsearbetet vilket gett en mer konkret inriktning på jämställdhetsarbetet.

Grön satsning framgångsrikt koncept

Skoaffär, sommarkafé och lanthandel ingår i makarna Hellgrens lilla butiksgrupp i Skråmträsk utanför Skellefteå. Redan från starten bestämde de sig för att verksamheterna ska vara klimatsmarta och ekologiska och den linjen har de hållit fast vid.

Blå omsorg – naturen som hälsopotential

Naturen tar hand om människan och människan tar hand om naturen. Det är filosofin bakom konceptet blå omsorg som nu kan komma att prövas i projektform i Finland. Att naturen har, vetenskapligt bevisat, positiva effekter på såväl fysisk som psykisk hälsa talar för en framtid för de nya tjänsterna.

Fokus på återställning av älven

Vindelälven var det första fiskeområde som etablerades i förra programperioden 2007-2013. Stort fokus har legat på att återställa älven och skapa ett hållbart fiske – för såväl yrkesfiskare som sportfiskare.

Framtidstro på insjöfisket

Gott om utmaningar men också en beslutsamhet att lösa dem. Tack vare samverkan och gemensamma insatser finns det en framtid för insjöfisket i både Hjälmaren och Vänern.

Stärkt lönsamhet genom benchmarking

Ett sätt att använda sig av den digitala tekniken är att hantera och analysera stora datamängder. Det irländska rådgivningsföretaget Teagasc har tagit fram ett verktyg som ska hjälpa lantbrukare att skapa jämförelsetal, så kallad benchmarking, för att stärka deras konkurrensförmåga.

Nya möjligheter med digitaliserad landsbygd

Läkemedelsutveckling i ett gammalt kostall i Hälsingland och en träindustri med effektiviserade arbetsrutiner i Närke. Den digitala tekniken erbjuder nya möjligheter för arbete och företagande på landsbygden.

Utbildning för nyanlända vid naturbruksskolor

Många nyanlända ser möjligheterna inom de gröna näringarna. För att öka sina chanser på arbetsmarknaden, och som egna företagare, krävs utbildning. Landets naturbruksskolor kan skapa riktade utbildningar med matchande praktik, som leder till arbete i det gröna näringslivet. Se filmen om hur en sådan utbildning kan läggas upp och läs rapporten om naturbruksskolor och integration som Landsbygdnätverkets integrationsgrupp nu tagit fram.

Färre resor med hälsorum i glesbygd

Invånarna i lilla Slussfors i Storumans kommun har under några år kunnat gå till ett virtuellt Hälsorum för att ta prover och prata med en läkare via kamera. Pilotprojektet har varit så lyckat att konceptet nu sprider sig – i Sverige men även utomlands.

Samverkan främjade bön-innovation

Beat-konceptet från Food for Progress är ett bra exempel på det som landsbygdskommittén gärna ser mer av framöver: samverkan mellan olika aktörer som leder till innovation och främjar landsbygdsutveckling.

Goda resultat när naturbruksskolor vänder sig till utrikesfödda

Hur kan fler utrikesfödda få utbildning och praktik inom de gröna näringarna med sikte på varaktiga jobb? Det är frågeställningen i rapporten Naturbruksskolorna och integration som släpps idag. Det är Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp som tagit fram rapporten tillsammans med Naturbruksskolornas förening.

Asylsökande startar företag

Idag släpps filmen om Orust Mirakel. Att vara aktiv under tiden som asylsökande, starta företag, gynna lokala matproducenter och främja integrationen. Det är budskapen när Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp lanserar ett i raden av goda exempel.

Civilsamhället nyckeln i Kramfors

Ett stort engagemang från civilsamhället och täta kontakter mellan de berörda myndigheterna. Det har varit nycklarna i Kramfors lyckade arbete med nyanlända flyktingar.

Olika vägar mot lokal utveckling

Att vända en negativ trend med avfolkning och försämrad service är inte lätt – men det finns många bevis på att det är möjligt. Kristianstad, Röstånga och Örnsköldsvik är tre exempel som alla hittat sin väg mot lokalt engagemang och utveckling.

Miljövänlig räkodling i första leaderprojektet

Redan i slutet av nästa år kan de första jätteräkorna säljas från en alldeles ny miljövänlig odling i Lysekil. Bakom framgången döljer sig det första godkända leaderprojekt inom havs- och fiskerifonden.

En fantastisk möjlighet för Gotland

När runt 200 asylsökande kom till Fårösund tvekade inte Lisa Blochmann på vad hon skulle göra. Inom några veckor var nätverket Tillsammans på norr skapat. – Den här inflyttningen är en fantastisk möjlighet för Gotland, säger hon.

Alla måste få vara med och forma sin framtid

– Vi måste se människan innan vi ser problemen. Kan vi få alla som kommer hit från andra länder att känna sig delaktiga i utformningen av sin egen framtid finns en enorm potential för integration och hållbar utveckling – inte minst på landsbygden.

Mod att testa nytt – en av framgångsfaktorerna

Mod att våga testa nytt, en genuin omsorg om bygden och en tydlig satsning på närproducerat. Det är några av nycklarna som gjort lanthandlarparet Lina Hultgren och Eva Andersson till framgångsrika entreprenörer på hemorten Killhult.

Musik som förenar och ger mening

En gnutta uppmuntran och hjälp med instrument och lokal. Det var allt som behövdes för att den musikaliska kreativiteten skulle explodera på flyktingförläggningen i Butapalatset i Växjö. Nu gör bandet Global Citizens succé med sin blandning av syriskt, sudanesiskt, svenskt och amerikanskt.

Film om praktik för asylsökande visar vägen

Idag släpps tre nyproducerade filmer om hur praktik för asylsökande kan vara en snabbare väg till integration. Det är Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för integration som tagit fram inspirationsfilmerna som goda exempel, tillsammans med regissören Basem Nabhan som själv är asylsökande. 

Västervik har hittat integrationsmodellen

En effektiv lösning på bostadsbristen som samtidigt leder till en snabbare och bättre integration. Västerviksmodellen ger vinster på flera håll och sprider sig nu i Sveriges kommuner. 

De motar butiksdöden på landsbygden

Efter bara några månader i Sverige köpte Tawfik en butik i Sölvesborg och succén var omedelbar. Sedan dess har han och hustrun Hanaa blåst liv i ett stort antal småbutiker på landsbygden – på platser där dagligvarujättarna sedan länge gett upp.

Östra Ryd – ett lag av vinnare

Rent fotbollsmässigt kunde det ha gått bättre, men vad gör det? Östra Ryds IF:s juniorlag – med flyktingungdomar och svenskfödda sida vid sida – radar upp segrar utanför planen och har fått en hel bygd på fötter.

Integration över grytorna

Att starta företag, gynna lokala matproducenter och främja integrationen. Det är de högt satta målen för Mångfaldsmat Orust.

Så här kan de gröna näringarna locka ungdomar

Ett nytt mässmontermaterial om naturbruksprogrammet och dess möjligheter att läsa vidare efter studierna ska göra det lättare att locka ungdomar till naturbruksskolorna. – Både skolorna och branschen måste hjälpas åt för att visa elever att det här är utbildningar som ger jobb, säger Maria Elinder projektledare på Naturbruksskolornas Förening.

Fotbollen förde Solleröborna samman

Klassiska Sollerö IF var dödsdömt på grund av spelarbrist, men det nya flyktingboendet blev räddningen. Idag har klubben blivit en samlande faktor för alla som bor i byn, oavsett ställning, ålder eller härkomst.

Servicefrågor på träffar för landsbygdsutvecklare

Två regionala inspirationsträffar för landsbygdsutvecklare har arrangerats under hösten i Örnsköldsvik och Agunnaryd. Gemensamt tema för de båda träffarna var tillgång till service i gles- och landsbygder. Mer fokus på servicefrågorna är positivt menar Magnus Nordgren som arbetar inom Landsbygdsnätverket med frågor som berör service i landsbygder.

Bushresan - för att betande djur gör skillnad

Sverige förbuskas. Det vill vi berätta om. Genom så kallade bushresor gavs politiker och tjänstemän möjlighet att åka på en tur genom ett landskap som formats av decenniers politiska beslut och marknadens utveckling.