Förskola, Grundskola, Gymnasium, Äldreomsorg • Västra Götalands län
Måltidsverksamheten har testat en gemensam krismeny för förskola, skola och äldreomsorg, med alla veckans måltider.
Kommunens måltidsverksamhet har tagit fram en särskild meny för att kunna laga mat till förskolor, skolor och äldreomsorgen i kris och vid samhällsstörningar. Menyn omfattar frukost, lunch, kvällsmat samt mellanmål för en hel vecka.
Krismenyn ska kunna lagas med råvaror som finns i lager, det vill säga torrvaror och konserver, men inga kylvaror. Förutsättningen är att det finns tillgång till el och vatten för tillagning och servering.
Vi ville skapa en krismatsedel som skulle vara någorlunda variationsrik. Utgångspunkten blev vanliga recept som gjordes om till förenklade versioner och sedan provlagades i mindre skala. Hur går det att laga maten? Hur smakar den? Kan varorna lagerhållas?
Under en testvecka, som genomfördes i samband med Krisberedskapsveckan 2022, serverades sedan luncher från menyn i kommunens förskolor och skolor. Inom förskolan serverades bara rätten från krismenyn. I skolorna serverades varje dag en rätt från krismenyn parallellt med en rätt från den ordinarie meny. Salladsbord och bröd med pålägg (till soppan) serverades som vanligt. Inom äldreomsorgen testades menyn i teorin men inte i praktiken. Vad fanns hemma? Vad kunde tillagas?
Inför testveckan hade vi tryckt upp material med information om varför vi genomförde övningen. Budskapet var att vi övar för att kunna vara förberedda ifall något händer. Vi använde skolans informationskanaler för att exempelvis nå ut till vårdnadshavare.
Detta är lunchrätterna på krismenyn.
Menyn togs fram inom ramen för Kungälv kommuns kris- och beredskapsarbete. Vi samarbetade med skola och förskola för att nå ut med information till personal, vårdnadshavare, elever och barn.
Det var olika respons på krismenyn. Inom förskolan ansåg barnen dock att ’göttfärssåsen’ från krismenyn var godare än den vanliga. Vi hade ett helt nytt recept på fiskbullar i röd curry i cocosmjölk som blev omtyckt på förskolorna men den rätten gick inte lika bra på skolorna. Inom skolan fick vi reaktioner på att vår lasagne, som lagats efter ett förenklat recept, såg annorlunda ut.
Det fanns oro för att vi skulle jaga upp barnen/eleverna och få olika känslomässig respons med följdfrågor i verksamheterna. Kommer kriget hit nu? Vi fick inte sådana reaktioner. När vi genomförde övningen blev det bra samtal och mest funderingarna om vad man slutligen fick på tallriken.
När man ska skapa en gemensam meny gäller det att ta hänsyn till de olika matgästerna, så man har med representanter för alla kategorier i planeringsarbetet. Det gäller också att jobba ihop med köken och ha en dialog så att man får med köken i arbetet. Detta är särskilt viktigt om man har olika typer av kök.
Att få omsättning på varorna på en hel krismeny är en annan tankenöt att fundera kring. Andra frågor handlar om hur länge man ska kunna klara sig och vilka som ska prioriteras. Det gäller att utgå från de förutsättningar man har och inte tänka för stort. Vilket ansvar har vi i vår roll?
Måltidsverksamheten har bromsat in för att vänta in kommunens övergripande arbetet med beredskap, för att exempelvis få klarhet i frågan om lager, hur länge man bör kunna klara sig, prioriterade grupper, hur vi ska jobba vid el- eller vattenavbrott, med mera. Vi har dock gjort inventeringar ute i köket av befintliga utrymmen och räknat på hur lång tid varje kök klarar sig idag. Det finns en bra grund. Vi har kommit igång och vi vet att vi kommer behöva jobba vidare framöver.
Måltidsenheten,
Kungälvs kommun
Marcus Haegermark, enhetschef, produktionskök
Charlotte Sandsgård, måltidsutvecklare
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.