Landsbygdsnätverket

Hållbara offentliga måltider gör skillnad för folkhälsan. De utjämnar olikheter.

Exempel: skolmåltiden utjämnar skillnader i matvanor

I en undersökning från 2020 (se referenslista) om skolmåltider i Sverige framkommer det att skolmåltiden är ett viktigt bidrag till barns näringsintag på veckodagarna. Skolmåltiden bidrar till hälften av de ungas intag av grönsaker och två tredjedelar av deras fiskintag. Elever vars föräldrar har en låg utbildningsnivå har ett lägre medelintag av energi, järn, folat, kostfiber och grönsaker och högre intag av rött eller processat kött jämfört med elever vars föräldrar har en högre utbildning, förutom vid skollunchen. Vid skollunchen ses skillnaden med ett lägre intag endast för järn och kostfiber, däremot så var deras intag av vitamin D och fisk högre än elever med föräldrar med en högre utbildning.

Studien fastslår att skolmåltiden är en viktig stödjandemiljö för utvecklingen av goda matvanor. Skolmåltiden håller ett högre näringsvärde och lägre energidensitet än den mat som eleverna äter utanför skoltid och bidrar till att utjämna skillnader i matvanor

Våra matvanor påverkas av många olika faktorer. Vi påverkas bland annat av vad våra familjer och de vi umgås med äter, utbudet i de miljöer där vi vistas samt reklam och marknadsföring av näringsfattig men energität mat och dryck. En annan central faktor för våra matvanor är socioekonomiska resurser. Sociala ojämlikheter har stor inverkan på levnadsvanor och hälsa. Inte minst på matvanorna.

  • Socioekonomiska skillnader syns inte bara hos vuxna, utan även bland barn. Exempelvis äter barn och unga med bättre socioekonomiska villkor mer ofta frukost och mer sällan sötsaker eller dricker läsk.
  • Personer med längre utbildning har mer hälsosamma matvanor än personer med kortare utbildning. Även kön har betydelse för hur hälsosamma våra måltider är. Kvinnor äter mer hälsosamt än män och skillnaderna kan ses redan i tonåren.

Senast uppdaterad