SILO samlar statistik över inköp av livsmedel i offentlig sektor

I rapporten Statistik över inköp av livsmedel i offentlig sektor. SILO version 2023:2.1 beskrivs bakgrunden till SILO och tillvägagångssättet för att samla in data, samt nyheter i samband med uppdateringen. Därefter presenteras resultat som belyser kommunernas skattefinansierade måltider ur olika perspektiv. Rapporten avslutas med några korta ord om SILO‑arbetet framåt.

SILO uppdaterades i september 2024, till version 2023:3. Rapporten om SILO har också uppdaterats. Senaste versionen av rapporten heter 2023:3.2.

Ta del av rapporten som pdf-fil. Pdf, 4.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Hur svenskt är knäckebrödet?
En tredjedel av de livsmedel Sveriges kommuner köpte 2023 saknar uppgift om ursprung i SILO-databasen. Knäckebröd är en varugrupp där det till stor del inte går att se var råvarorna kommer ifrån – där saknas uppgift om ursprung för hela 90 procent av inköpen.

SILO-statistiken över pasta blev en ögonöppnare
Endast 8 procent av de pastaprodukter kommunerna köpte 2023 var tillverkade av enbart svenska råvaror. Bollebygds måltidsverksamhet reagerade på den låga siffran – och konstaterade att uppföljning utifrån tillverkningsland kan ge en skev bild.

Från SILO-databasen: Havreriset börjar ta plats
Förra året köpte kommunerna in 2 509 ton ris till måltiderna i förskola, skola och omsorg. Ett alternativ till det importerade riset är havreris, som odlas och produceras i Sverige.

Svenska råvaror: Hönskött på menyn.
8 av 10 kommuner som lämnat statistik till SILO-databasen köpte hönskött under 2023. Totalt köpte kommunerna in drygt 500 ton av olika hönsprodukter.

Andelen svenska grönsaker kan öka inom offentliga måltider
I dag erbjuder många måltidsverksamheter fantastiska salladsbord med ett stort utbud av grönsaker. 25 procent av de grönsaker som köps in till kommunerna har svenskt ursprung.

Aktörer i alla led i livsmedelskedjan har intresse av att informationen om vilka livsmedel som som köps in till offentlig sektor finns samlad. Här är några exempel på nyttan:

• JÄMFÖR, MÄT, FÖLJ UPP. Det blir enklare att jämföra sig med andra, exempelvis mellan kommuner eller län, och att följa utvecklingen över tid. Det går även att analysera och följa upp mål inom exempelvis nationella livsmedelsstrategin, folkhälsomålen, miljömålen och i genomförandet av handlingsplanen för Agenda 2030.
  
  
• FÅ KOLL PÅ ANDELEN SVENSKA LIVSMEDEL. Frågan om hur stor andel svenska livsmedel som upphandlas och serveras i offentlig sektor sätts ofta under lupp. Att prioritera svenska livsmedel stärker exempelvis inhemsk primärproduktion, företagande inom de gröna och blå näringarna och bidrar till ökad försörjningsförmåga. I beredskapsarbetet är det värdefullt att se vilka varor och volymer som används till de offentliga serveringarna.
  
  
• SKAPA AFFÄRSNYTTA. Statistik över inköpen av livsmedel till offentlig sektor kan bidra till innovation i de tidigare leden i livsmedelskedjan. När det blir synligt vad som köps in blir det lättare att matcha utbud mot efterfrågan. Eftersom det som serveras i de offentliga måltiderna påverkar såväl hushållens matvanor som vad som efterfrågas i privata restauranger, är det viktigt med samlad statistik och transparens kring vad som köps in för skattemedel.

Förfrågan
I början av 2022 respektive 2023 fick landets kommuner via mejl en förfrågan om att lämna in uppgifter över vilka livsmedel som köptes in föregående år. Mejlet adresserades till den i kommunen som har kunskap om vilka livsmedel som köpts in.

Hur lämnar kommunen sina uppgifter?
Den statistik vi efterfrågat finns i de allra flesta fall tillgänglig via kostdatasystem alternativt via upphandlad grossist/leverantör. Kommunerna sänder den efterfrågade informationen i Excel-format till mejladressen: livsmedelsstatistik@jordbruksverket.se.

Om inköp gjorts som inte finns med i den huvudsakliga sammanställningen, exempelvis inköp av livsmedel från lokala leverantörer, har vi önskat även uppgifter kring detta. Kompletterande underlag - Mall Excel, 335.8 kB. (Excel, 335.8 kB. Klicka på länken och filen laddas ner direkt till din dator.)

Om flera kommuner samverkar kring upphandling och inköp – hur lämnas uppgifterna?
I de fall där det finns kommunsamverkan kring upphandling och inköp kan en person lämna statistik för flera kommuner. Det är viktigt att det är tydligt vilka uppgifter som hör till vilken kommun. 

Vem tar emot och hanterar uppgifterna?
Jordbruksverkets statistikenhet tillsammans med MATtanken vid Landsbygdsnätverkets kansli.

Har ni samrått med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kring den nationella pilotinsamlingen av livsmedelstatistik?
 Ja, samråd kring insamlingen har skett med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) enligt SFS 1982:668 om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.

Förfrågan gäller uppgifter om vilka livsmedel som köpts under föregående år. Förfrågan gäller alla livsmedelsinköp som gjorts i kommunen. Se nedan vilka uppgifter som efterfrågats.

• Varuområde (endast djupfryst, färskvaror/kylvaror, kolonial/speceri och nutrition).
• Huvudgrupp (exempelvis mejerivaror).
• Varugrupp (exempelvis lättmjölk).
• Leverantör.
• Leverantörens artikelnummer.
• Artikelnamn (exempelvis Lättmjölk 10 L Bib).
• Producent.
• Märke.
• Kronor.
• Kilo.
• Ekologiskt.
• MSC.
• Kravmärkt.
• Produktens tillverkningsland.
• Råvarans ursprungsland.
  

Den version av SILO-databasen som publicerades vid lanseringen i april 2024 hette SILO 2023:1.

En första uppdatering av statistikunderlaget i databasen, SILO 2023:2, publicerades i mitten av maj 2024. En rättelse utfördes i slutet av maj och senaste versionen heter SILO 2023:2:1.

Uppdateringar har gjorts för att kunna göra rättelser och läsa in kompletterande material. Det kan därför skilja något i resultat om samma rapport tas ut vid två tillfällen, när det gjorts en uppdatering mellan.