Landsbygdsnätverket
Unga elever sitter vid ett bord och äter mat.

Kommunerna och regionen i Halland köper livsmedel till måltiderna i förskola, skola, vård och omsorg för drygt 260 miljoner kronor varje år. Foto: Emma Sekhorn, Scandinav bildbyrå.

Gemensamma principer i Halland underlättar vid livsmedelsupphandlingar

 – Trots olika förutsättningar har vi lyckats att enas om gemensamma principer! De utgör plattform för fortsatt samverkan och är en trygghet för både oss och leverantörerna, berättar Agneta Elofsson, verksamhetschef för måltider i Falkenbergs kommun och Eva Nolenstam, måltidsutvecklare i Region Halland.

Falkenberg, Halmstad, Hylte, Kungsbacka, Laholm och Varbergs kommun tillsammans med Region Halland köper årligen livsmedel för drygt 260 miljoner kronor. Sedan 2019 finns gemensamma principer framtagna för inköp av dessa livsmedel.

Kommunerna i Halland och regionen har valt att införlivat principerna i sina styrdokument, som policy eller riktlinje. Nedan följer utdrag ur styrdokumentet.

Övergripande

Gemensamma principer för inköp av livsmedel i Halland skapar förutsättningar att:

  • Nå långsiktiga gemensamma målsättningar mellan kommuner, Region Halland och i Livsmedelsprogram för Halland
  • Utbyta kunskaper och erfarenheter, stimulera samarbeten och utveckling inom offentlig
    upphandling
  • Jobba mer resurseffektivt

Inriktningen

  • EU:s grundläggande djurskyddsregler ska vara uppfyllda vid produktion av varje
    livsmedelsråvara/produkt som Halland köper in. Svenska mervärden i
    djurskyddslagstiftningen ska komplettera EU:s vid alla inköp av animaliska livsmedel.
    Kött, fågel, ägg och mejeriprodukter ska komma från djur som har fötts, uppfötts och
    slaktats enligt viktiga nyckelprinciper i den svenska djurskyddslagstiftningen, t ex
    frigående djur, transporttider till slakt och bedövning vid operativa ingrepp.
  • I måltidsproduktionen ska obearbetade livsmedel användas i så stor utsträckning som
    möjligt.
  • Livsmedel som medför korta transportavstånd från producent till slutkund prioriteras vid produktval.
  • Färskt kött och fågel ska levereras färskt (förpackat) eller vakuumförpackat.
  • Foder ska under hela uppfödningstiden vara fritt från icke certifierad soja och fritt från
    GMO i märkningspliktig mängd.
  • Fisk och skaldjur ska klara krav som motsvarar MSC:s (Marine Stewardship Councils),
    ASC:s (Aquaculture Stewardship Council) eller som är markerade som "Grön" enligt
    WWF:s fisklista, undantag för lax där ”Gul” accepteras.
  • Krav ska ställas i nivå med svensk miljölagstiftning för frukt, grönt och spannmål som kan produceras inhemskt, och i första hand väljas utifrån svensk säsong.
  • Kaffe, te, kakao och bananer ska vara ekologiskt, socialt och hållbart producerade.
  • Hållbarhetskrav ska ställas som medför att matsvinn minskar i alla led, från producent till slutkund.
  • Livsmedelsförpackningar ska så långt som det är möjligt vara fria från utfasningsämnen
    som t.ex. Bisfenol A.
  • I de fall palmolja inte kan undvikas ska den vara certifierad och ansvarsfullt producerad.
    Förslag på certifikat: Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) eller KRAV.
  • Livsmedelsproduktion som medför låg miljöpåverkan ska främjas med avseende på slutna kretslopp, vatten, energi, transporter, bekämpningsmedel och klimatpåverkan räknat i koldioxidekvivalenter.
  • Respektive upphandlande myndighet beslutar om sina egna ekologiska mål.

Principerna togs fram 2019 och reviderades 2022.

Här kan du läsa mer om upphandlingssamverkan för hållbara offentliga måltider i Hallands offentliga kök och ladda ner principerna för inköp av livsmedel.  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Det är klockrent att ha gemensamma principer, oavsett vilken organisation som upphandlar livsmedel. Det skapar trygghet för både oss och leverantörerna, säger Agneta Elofsson.

Grunden för samverkan har varit det regionala livsmedelsprogrammet för Halland där ”offentlig sektor som kund och lokala producenter som leverantörer” är utvalt som ett av fem tematiska områden.

– I framtagandet av principerna har miljöstrateg, utvecklare, upphandlare och ansvariga för måltidsverksamheterna i kommun och region arbetat tillsammans, säger Eva Nolenstam.

Olika lokala förutsättningar

Förutsättningarna ser olika ut i kommunerna och regionen. Exempelvis har några av kommuner egna samlastningscentraler. Dessutom har beslutsfattarna i kommunerna och regionen olika målsättningar. Det har krävts dialog om vad som ska gälla och vilka områden som ska finnas med.

– Att exempelvis landa i att ekologiska mål inte ska ingå i principerna (respektive upphandlande myndighet beslutar istället om sina egna mål) har varit en framgångsrik väg framåt, bekräftar Agneta och Eva.

Arbetsgruppen som tog fram principerna finns fortfarande kvar och träffas ett par gånger per termin. Gruppen har ”hearings” i olika frågor och träffar branschen. Senast var temat frukt och grönt. Principerna för inköp är en utgångspunkt i alla möten.

– Vi tar stöd i principerna hela tiden och fortsätter att mötas och driva utveckling tillsammans. Medarbetarna i Hallands offentliga kök kan med rätta ha en stor yrkesstolthet, de vet att de kan jobba med fantastiskt bra kvalitet på livsmedel! säger Agneta och Eva och fortsätter att svara på MATtankens frågor.

Gör ni uppföljningar av hur principerna efterlevs i praktiken?

– Ja, vi gör uppföljningar kring exempelvis på palmolja vid varje enskild upphandling.

Finns det risk att det ställs krav kring livsmedlens hållbarhet som gör att matsvinnet ökar?

– Nej, tvärtom! Vi ställer hållbarhetskrav som medför att matsvinn minskar i alla led.

Finns det fler fördelar?

– Samverkan gör oss starkare. Vi tar hjälp av varandra när aktuella frågor uppstår och sedan enas vi om gemensamma beslut.

Vill ni göra något ytterligare medskick?

– Att principerna är antagna av både regionen och kommunerna är en trygghet som gör att vi vågar ställa höga krav. Det finns ändå utrymme för olikheter. Politiskt kan man bestämma att andelen eko ska öka eller minska, men man kan inte säga att vi ska ha annan kvalitet utan att riva upp hela policyn.

Förteckning över svenska kommuners måltidspolicyer

Här hittar du MATtankens förteckning över måltidspolicyer.

Kontakta oss med uppdaterad information

Finns din kommuns måltidspolicy/kostpolicy med i MATtankens förteckning? Har vi länkat till rätt version av ert dokument? Hjälp oss att hålla förteckningen över måltidspolicyer uppdaterad.

Hör av dig till oss på mattanken@jordbruksverket.se med din information.

Senast uppdaterad