Hur träffsäkra är EU:s inkomststöd till jordbruket?

EU:s inkomststöd till jordbruket är en central del av den gemensamma jordbrukspolitiken. Inkomststöden har under lång tid syftat till att skapa ekonomisk hållbarhet för jordbrukare i hela unionen, men hur väl fungerar stöden egentligen?

Välkommen till ett webbinarium som belyser svenska jordbrukares inkomstutveckling och ekonomiska motståndskraft i förhållande till inkomststöden, inom ramen för den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023-2027.

Webbinarium 9 december klockan 13.00-14.00 med frågestund

På webbinariet presenterar docent Martin Nordin från AgriFood en ny rapport om jordbrukets ekonomiska utveckling. Det är Jordbruksverkets utvärderingssekretariat som har beställt utvärderingen, för att få svar på frågor kring EU:s inkomststöd.

Rapporten visar, med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån, att jordbrukares inkomster under det senaste decenniet har närmat sig nivån i övriga samhället.

För heltidsjordbrukare är inkomsterna i många fall jämförbara med, eller högre än, rikssnittet när kapitalinkomster inkluderas.

Statistiken visar också tydliga skillnader i ekonomisk motståndskraft mellan olika produktionsinriktningar, men även geografiskt och demografiskt.

• Utvärderaren gör bedömningen att inkomststöden sannolikt bidrar positivt till jordbrukets inkomster och fungerar som en grundtrygghet, men de kompenserar inte fullt ut för strukturella skillnader mellan grupper, regioner och produktionsinriktningar.
  
  
• Inkomststöden verkar även bidra till att upprätthålla deltidsengagemang inom jordbruket, något som kan skapa inlåsningseffekter och påverka både strukturomvandling och generationsskifte.
  
  
• Utvärderaren betonar att i fråga om utformningen av inkomststöden står jordbrukspolitiken framöver inför en central principiell fråga: att kompensera för strukturella skillnader inom jordbruket, eller att prioritera stöd till heltidsengagemang inom jordbruket?