Landsbygdsnätverket
Pontus Nilsson, 23, med korna i ladugården

Pontus Nilsson, 23, på Stenslanda Lillegård i Kronobergs län

“Är man bara duktig och har viljan är det inga problem att få jobb”

Efter att ha tagit studenten från ett naturbruksgymnasium utanför Växjö fick Pontus Nilsson direkt arbete på ett lantbruk. Nu har 23-åringen varit anställd i fyra år och stormtrivs. Han tycker att attityden mot lantbrukare har förändrats – nu vill allt fler jobba inom gröna näringar och han tror att tv-program som “Svenska bönder” och Arlas reklam om rosa mjölk bidragit till att ändra bilden.

“Maskinsafari på Slätthults lantbruk” heter videoavsnittet på YouTube. Pontus Nilsson och fyra kompisar som kallar sig “Småland Pullers” är på besök hos en kompis för att spana in maskinparken. Pontus går omkring i knallgula arbetskläder och tittar på olika maskiner medan en kamrat filmar. En av maskinerna är en Väderstad Rapid 300C, en kombinerad bearbetande såmaskin med hydraulisk drift av utmatningen och E-service för exakt dosering. Låter det nördigt? Jo, absolut! Och videon har fått mer än 17 500 visningar, så intresse finns uppenbarligen.

– Nu har vi inte gjort videor på ett tag, men när vi höll på som mest vet jag att våra filmer på YouTube lockade många unga till lantbruket. Det är jag faktiskt lite stolt över! Kombinationen av humor, genuint intresse för gamla maskiner och redskap i Smålands djupa skogar tror jag var en lyckad kombo, säger Pontus.

Han är uppvuxen på en liten gård i Rottne i Kronobergs län, men har ingen lantbrukarbakgrund. Hans mamma är massör och pappa IT-utvecklare. Visserligen var Pontus jätteintresserad av datorer och dataspel som ung, men det var inget han ville arbeta med.

Pontus Nilsson

Foto: Privat

Visste tidigt vad han ville bli

– Jag visste tidigt att jag antingen ville jobba inom lantbruket eller bli maskinist och idag gör jag faktiskt både och. Vid sidan om mitt heltidsjobb på en gård är jag entreprenör och har en grävmaskin, traktor och dumpervagn. Jag jobbar med lite grävjobb och sådant på helgerna. Och jag har jättebra användning av mina datakunskaper, idag är ju mycket väldigt tekniskt och datoriserat inom lantbruket, så jag är glad över att ha den erfarenheten.

Pontus hade det lite kämpigt med betygen i grundskolan men började tidigt jobba på lov och helger på en växtodlingsgård. Ganska snart insåg han att livet inom lantbruket passade honom.

– Jag hade kompisar som gick på Ingelstadgymnasiet, ett naturbruksgymnasium utanför Växjö, och det verkade vara en bra utbildning för mig, så jag sökte och kom in.

Han hann knappt ta studenten innan han var anställd på gården där han fortfarande arbetar idag, Stenslanda Lillegård utanför Växjö.

– Jag jobbar med maskiner och traktorer; kör mycket gödsel, både fast och flytande, slår och pressar balar. Och reparerar maskiner när de går sönder. Jag tillbringar även tid i ladugården och hjälper till med den dagliga skötseln med allt vad det innebär. Gården har 400 djur varav 150 mjölkande kor på två mjölkrobotar.

Intresseområdena håller på att förändras

Han säger att hans intresseområden håller på att ändras, när han var yngre var han mest inriktad på maskiner, nu ser han något mer.

– Jag har alltid varit djurintresserad, men när man är ung blir det lätt att man snöar in på maskiner och tycker att det är det roligaste som finns. Nu känner jag att jag vill vara mer med djuren och inte mest hålla på med maskiner. Det är för att jag vill se helheten och jobba inom olika områden på gården.

Arbetet är både roligt och stimulerande och det märks att Pontus trivs.

– Jag jobbar mycket, men det är bara roligt. Går man till ett arbete där man trivs är det inga problem att det är långa dagar. Däremot ska man inte jobba med något som man inte trivs med och inte tycker är roligt. Då tycker jag att man ska byta, livet är för kort för att vantrivas på sin arbetsplats.

Det som lockar med yrket är friheten och variationen, säger Pontus.

Pontus med sin blå traktor

Foto: Privat

“En lantbrukare gör ju lite allt möjligt”

– Alla dagar är lite olika. Man vet på ett ungefär vad man ska göra när man går upp på morgonen, men under dagen händer det saker och plötsligt måste man göra något annat än planerat. Egentligen gillar jag rutiner och att veta vad jag ska göra, men en lantbrukare gör ju lite allt möjligt!

Sedan påpekar Pontus att som lantbrukare ska man alltid sträva efter att bli bättre, inte minst när det gäller klimattänket.

– Vi gör redan mycket idag för klimatet, men kan alltid bli bättre. Däremot gillar jag inte när det blir för påtvingat. Ibland kan jag tycka att vissa saker inom klimatarbetet går för snabbt och till överdrift. För mig är det viktigt att det vi gör för miljön ska göra riktig nytta och inte bara se bra ut på ytan.

Att vara anställd ser han just nu som en fördel. Men, tillägger han, det är klart att han ibland drömmer om en egen gård …

Skulle vilja ta över en gård

– Skulle det i framtiden finnas en möjlighet för mig att ta över en gård är jag öppen för det. Men först måste jag bygga upp ett rejält kapital innan jag ger mig på något sådant. Det handlar om stora investeringar.

– Å andra sidan är det också skönt att slippa ha ansvar för en gård, jag kan luta mig tillbaka och behöver inte oroa mig på samma sätt som de som äger. Som det ser ut nu är jag mycket nöjd med att vara anställd.

Pontus upplever också att han befinner sig i en framtidsbransch.

– Bönder kommer alltid att behövas och attityden mot oss har också förändrats. När jag gick i mellanstadiet var det nästan skämmigt att säga att man ville bli bonde, men så är det inte idag, tycker jag. Jag tror att olika tv-program och sociala medier påverkar. En del tv-serier är lite tramsiga, men till exempel var “Svenska bönder” jättebra och spred en positiv bild av lantbruket.

“Svenska bönder” sändes på Viaplay och under seriens gång fick man följa lantbrukarfamiljer runt om i Sverige och ta del av deras liv.

Pontus Nilsson mjölkmaskin

Foto: Privat

Reklam påverkar bilden av lantbruket

Även reklam påverkar, menar Pontus, och tar Arlas kampanj för rosa jordgubbsmjölk som exempel. Den blev en enorm succé och plötsligt skulle alla dricka jordgubbsmjölk. Arla fick öka produktionen för att möta efterfrågan.

– Jag tror också att den väckte intresse för yrken inom lantbruket, vi behöver sprida fler positiva bilder av vad vi lantbrukare gör.

Sociala medier är ett sätt att få unga att välja att jobba inom gröna näringar, menar Pontus.

– Det är ju där unga hänger, så då är det väl bra att fånga upp dem där. Men det har redan börjat vända, fler och fler väljer naturbruksgymnasier. När jag pluggade var vi bara åtta i klassen, idag är klasserna mycket större och det händer att elever inte kommer in!

Han påpekar dock att lönerna inom lantbruket är ett problem.

– Det är klart att det kan vara svårt att motivera unga att stanna inom lantbruket när det är rätt dåligt betalt. Man tjänar ju mer på att köra grävmaskin eller lastbil.

Inga planer på att sluta

Själv har han dock inga planer på att sluta.

– Då får det bli en riktig kris i så fall, för jag trivs bra. Jag hade tre-fyra jobb att välja mellan efter studenten, men jag valde lantbruket. För mig kändes det rätt att ha gått naturbruksgymnasium. Är man bara duktig, engagerad och har viljan är det inga problem att få jobb efteråt.

Jag frågar när han mår som bäst och svaret kommer nästan direkt:

– Under somrarna och höstarna då jag sitter och tröskar eller skördar gräs. När det händer mycket och livet snurrar på. Eller, när jag är ledig och jobbar med mina egna projekt eller på vintern när jag jobbar i skogen med farsan. Eller när jag är ledig och hänger med kompisar, vi är rätt lika och jobbar alla inom lantbruket.

Text: Colette van Luik

Namn: Pontus Nilsson

Ålder: 23 år.
Familj: Mamma, pappa och lillebror.
Bor: Hyr ett hus intill Stenslanda Lillegård.
Gör: Heltidsanställd på Stenslanda Lillegård i Kronobergs län. Har entreprenadverksamhet vid sidan om.
Bakgrund: Ingelstadgymnasiet, ett naturbruksgymnasium utanför Växjö.
Detta stör jag mig på: Regler och annat krånglas till lite för mycket ibland, det hade gått att göra en hel del saker enklare. Lantbrukare idag har många regler att förhålla sig till.
Min största drivkraft: När jag ser resultat av mitt arbete. Det gör mig motiverad när jag till exempel gödslat och sedan ser hur bra det växer efteråt.
Oväntad talang: Kanske inte helt oväntad, men är rätt bra på att spela in videor. Som mest hade jag och mina kompisar i “Småland Pullers” över 4 000 prenumeranter på YouTube! YouTube: @SmålandPullers

Rötterna i framtiden

21 län. 21 unga röster. Osynliga för många, ovärderliga för alla.

Bakom kampanjen står Landsbygdsnätverket.

Häng med till kampanjsidan och läs fler artiklar!

Publicerades