“Att jobba med jordbruk kan vara superkreativt”

Hon är lantbrukardottern från Dalsland, han stadsbon från Uddevalla. De drömde om en egen gård med så lite klimatpåverkan som det bara går och med så stor djuromsorg som möjligt. Nu driver Johanna Wiberg tillsammans med sin man Bergs gård i Bohuslän. Dagligen testas nya idéer, allt för att driva verksamheten framåt, på sikt bli lönsamma – och inte minst, ha roligt.

Väggen är täckt av post it-lappar i olika färger. De är indelade under olika rubriker som “på gång”, “slutfört”, “sådant som drar in pengar” och “sådant som är roligt”. På en lapp under “på gång” står det “ta bort fulsläpet”. Nu är fulsläpet itusågat, bortforslat och skräpar inte längre på gårdsplanen. Därmed kan lappen flyttas till “slutfört”.

– Det är underbart att stryka saker från att göra-listan, säger Johanna Wiberg medan hon sätter lappen under den växande kolumnen “slutfört”.

Anledningen till alla post it-lappar är att man har flera projekt som rullar samtidigt, nya idéer som ständigt poppar upp och en stor bredd på verksamheten. Det är helt enkelt många bollar i luften.

– Vi har mycket på gång och allt kanske inte görs till 100 procent perfektion, men vi får saker att hända och förbättrar och förskönar allt eftersom. Det kan vara fullt tillräckligt att tänka 80-20. Vi gör saker 80 procent bra, de sista 20 procenten är de som tar längst tid och kostar mest i förhållande till vad de ger. Putsa och förfina kan vi alltid göra sedan, säger Johanna.

En härlig blandning

Johanna och maken Kristoffer driver sedan år 2024 Bergs gård i Sotenäs kommun i mellersta Bohuslän, känt för platser som Smögen och Kungshamn och är ett välbesökt turistområde. Johanna är uppvuxen på en gård med restaurang, skogsbruk och lite djur i Dalsland. Men också på ett småbruk i Skåne, med bland annat grisar och får. Kristoffer kommer från Uddevalla och hade ingen tidigare erfarenhet av lantbruk. Men paret delade en gemensam dröm – de ville ut på landet och bedriva lämplig verksamhet på en gård.

– Vi letade på olika håll, bland annat i Dalsland, och var i viss mån villiga att anpassa oss efter gårdens förutsättningar. Hade vi hamnat på en annan än den vi har nu, hade vår verksamhet antagligen sett delvis annorlunda ut. När vi hittade Bergs gård insåg vi att den ligger i ett extremt bra turiststråk, vilket skulle vara perfekt för naturturism. Exakt vad vi skulle göra visste vi inte, det har fått växa fram.

Gården består av 82 hektar jord- och skogsbruksmark och är en boplats sedan stenåldern. Dagens byggnader bär anor från 1800-talet. Paret hade redan från början en ambition att förvalta marken på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden skulle öka och arbetet ske med så lite klimatavtryck som möjligt.

De odlar grönsaker till lokala restauranger, föder upp dovhjort och får i hägn och har köttkaniner som får beta gräs utomhus. För att djuren ska slippa långa transporter kommer de att slaktas på gården i det egna gårdsslakteriet. Leader Bohuslän har beviljat stöd till satsningen som ska leda till ett småskaligt slakteri.

Viktigt med djurvälfärd

– Det innebär att vi kommer att kunna slakta fjäderfä och slaktkaniner här och även ta emot från andra gårdar med småbruk. För oss är det viktigt att få lönsamhet utan att tumma på djurvälfärden, säger Johanna.

Men verksamheten har fler ben att stå på, turismen är en viktig pusselbit. Här kan besökare övernatta med husvagnar och husbilar på ställplatser, hyra en stuga, eller en lägenhet ovanpå ladugården, låna en ryggsäck och vandra på Soteleden, delta i gårdens sysslor och handla kött, grönsaker och honung i gårdsbutiken, som just nu håller på att renoveras.

– Ska man kunna leva på verksamheten måste man ha fantasi och vara kreativ. Både jag och Kristoffer kommer hela tiden på nya idéer och vi har som princip att säga ja till det mesta. Skulle det sedan visa sig att det inte fungerar kan man alltid skrota idén.

Idéer som fallit väl ut är till exempel ställplatserna och uthyrningslägenheten som ger en extrainkomst. Nu vill man börja med det de kallar ”bonnfrukostar” för både svenska och utländska besökare.

Vill kunna leva på det en dag

– Vi måste förstås välja ibland mellan att göra saker som drar in pengar och sådant som bara är roligt. Det är ju inte en hobby, vi vill kunna leva hyfsat bra på det här en dag.

Man måste vara något av en allkonstnär och kunna göra flera olika saker, menar Johanna.

– Vi kan tyvärr inte enbart fokusera på att producera mat. Vi skulle gärna göra det, men matproduktion ger för lite pengar i förhållande till insatsen, i alla fall om man startar på absolut noll som vi gör. Därför utnyttjar vi vårt geografiska läge för naturturism och har flera ben att stå på.

Johanna, som också är miljöjurist, jobbar halvtid på Länsstyrelsen, bland annat med energifrågor. Kristoffer är fysioterapeut och jobbar också halvtid. Ambitionen är att Kristoffer med tiden ska arbeta heltid på gården och Johanna har kvar sitt halvtidsjobb.

– Jag tycker jobbet på Länsstyrelsen är så pass roligt att jag gärna kan avstå en halvtid på gården för det. Och det är också en ekonomisk trygghet att någon av oss har ett arbete utanför gården.

Intensiva jobbveckor

Måndag, onsdag och fredag arbetar paret borta från gården. Då går de två döttrarna på förskola. Från klockan 16.00 jobbar paret tillsammans på gården. Tisdag, torsdag och helgen jobbar de hemma hela dagarna. Hur de planerar tiden varierar.

– Ibland är vi superstrukturerade och planerar redan på söndagen den kommande veckan. Men oftast sitter vi samma morgon och stämmer av med varandra vad som är viktigast att få gjort idag. Sedan delar vi upp oss och en får ta barnen, den andra gör sysslor där barnen inte kan vara med. Jag sköter det mesta med ekonomi och projektledning medan Kristoffer står för musklerna, säger Johanna skämtsamt.

Det blir inte många lediga stunder och de har inga problem med det. Enda kravet, har de sagt, är att båda känner att det är lustfyllt.

– Visst, vi måste vara kloka och tänka strategiskt, men utan lust blir det för mycket av en börda. Kristoffer och jag är en bra kombination. Jag är ofta realist och han har kanske en mer romantisk idé över livet på landet. Men man behöver vara både och. Både förstå vad det innebär att jobba på en gård och samtidigt vara lite naiv, för det gör att man vågar.

Hoppas inspirera andra

Hon hoppas också att de med sin breda verksamhet kan inspirera andra att tänka utanför boxen, och därmed öka chansen till lönsamhet.

– Jag träffade en bekant som driver lantbruk och odlar grönsaker. Jag berättade att vi har en småskalig grönsaksodling som vi säljer som andelar till restauranger. När jag sa hur mycket betalt vi får blev han chockad, så mycket pengar för en hektar! Själv har han 40 hektar lökodling men tjänar jämförelsevis mindre än vad vi gör per hektar.

Johanna menar att det måste gå att tjäna pengar även om man inte är storproducent. En nyckel är att vara diversifierad och kunna stå på flera olika ben.

– Jag tycker att man måste lyfta fram goda exempel och visa att man kan göra på olika sätt. Alla behöver inte investera i dyra maskiner, man kan producera livsmedel på olika sätt. Det tror jag behövs för att människor ska våga ta steget och bli lantbrukare.

Jordbruk är kreativt

– Man borde också visa att jobba med jordbruk kan vara superkreativt, det är en aspekt som det sällan talas om. Det handlar om fantasi.

Hon skulle också önska att de ekonomiska stöd som finns inte bara gynnar storskalighet.

– Man pratar om beredskap och fler arbetstillfällen på landsbygden, men då måste stöden också kunna tillfalla både småbruk och stora producenter. Stöden behöver vara lättare att få för en bredare palett av jordbrukare och ta hänsyn till att det tar tid att bygga upp en produktion.

Hon berättar om ett lantbrukarpar som köpt en gård och har köttdjur men som inte fick startstöd, trots att de var nystartade och unga. Anledningen är att lantbruket är mindre lönsamt än deras lönearbete, sett till antalet arbetade timmar.

– Ofta har man lån när man köper en gård och då måste man ju ha ett annat arbete. Gården är sällan lönsam från början, men du måste betala av lånen från dag ett. Här har vi alltså unga som kan tänka sig att jobba massor både på och utanför gården, men som inte får stöd att starta verksamheten. Det blir ett moment 22. Vi behöver ju bli fler som vågar ta sig in i yrket.

Sitter i styrelsen för LRF

Johanna är samhällsintresserad och sitter i styrelsen för LRF i Sotenäs. Förutom att det ger möjlighet att påverka får hon även tillgång till bra nätverk, vilket var värdefullt när de var nyinflyttade och nyetablerade.

Gården går än så länge i princip plus minus noll. De startade ju för inte så länge sedan, men är optimistiska inför nästa år.

– Årets resultat kommer nog inte att bli mycket att hänga i granen, men vi tjänar tillräckligt för att inte behöva jobba mer än 50 procent utanför gården. Vi har mycket investeringar i år och jag tror att vi från och med nästa kommer ha bättre siffror.

Det händer mycket på Bergs gård just nu, ett tydligt uppbyggnadsår, säger Johanna.

– Nästa år kan vi jobba mer med förfining, fixa bättre ställplatser, röja vandringsleder för naturturismen och återställa beteshagar, bland mycket annat.

Ser positivt på framtiden

Om hon tänker tio år framåt i tiden tror hon att gårdsslakteriet rullar på i lagom takt. Och att man har en bra uppsättning köttkaniner som levererar hållbart kaninkött. Kafé och gårdsbutik är då öppet året runt. Och Bergs gård har blivit en destination som lockar många besökare, inte minst för de fina vandringsledernas skull.

Bäst mår hon när dagen börjar lida mot sitt slut och hon och Kristoffer frågar varandra om de är nöjda med dagen och man kan svara att jo, man är ganska nöjd.

– Vi kan sitta på en sten på betet, titta ut över nejden när det härliga lugnet infinner sig. Vi njuter och är trötta i kroppen efter en dag med fysiskt arbete. De små glädjestunderna är när jag är som lyckligast.

– Och det är en belöning när ens dotter säger “Vad fint det är här på Bergs gård, jag tycker om att bo här”! Att kunna ge barnen den uppväxten är fantastiskt.

Text: Colette van Luik