”Marknaden – inte idéerna – är ofta det största hindret”

Sedan 2016 har innovationsstödet EIP-Agri hjälpt lantbrukare, forskare och rådgivare att utveckla nya idéer, produkter och tjänster för framtidens lantbruk. När Sverige nu summerar åren av arbete ser Lisa Blix Germundsson, innovationssupport för EIP-Agri på Landsbygdsnätverket, tydliga mönster: vad som fungerar, vad som skaver och vad som krävs för att fler idéer ska nå hela vägen ut i verkligheten.

– EU-länderna har valt olika strategier för att genomföra EIP, och de bör utvärdera sina program utifrån sina egna målsättningar, säger Lisa. Vår utvärdering kan förhoppningsvis ge både inspiration och peka på några fallgropar att undvika.

Lisa Blix Germundsson presenterade nyligen slutsatserna från den svenska utvärderingen på den internationella AKIS-konferensen i Budapest.

Marknaden är ofta flaskhalsen

Ett genomgående resultat i utvärderingen är att många grupper har starka idéer men kämpar med att nå marknaden. De största hindren handlar inte om tekniken i sig utan om ekonomi, affärsutveckling och försäljning.

– De vanligaste hindren är marknadsrelaterade, till exempel prisnivån på produkten, brist på resurser till marknadsföring eller erfarenhet av försäljning, säger Lisa Blix Germundsson.

Hon berättar att de grupper som tidigt skaffade sig god kunskap om sin marknad och sina kunder utvecklade sina projekt snabbare. För att stötta den utvecklingen har Jordbruksverket ändrat sina bedömningskriterier så att marknads- och kundkännedom väger tyngre.

– Framtiden får utvisa om det har varit tillräckligt, säger Lisa Blix Germundsson.

Rådgivarna blir brobyggare

I takt med att jordbruket blir mer tekniskt avancerat får rådgivarna en allt viktigare roll som länken mellan forskning och praktik.

– Rådgivare fungerar som broar mellan forskning och praktiskt lantbruk, till exempel när det handlar om idéer som kräver koppling mellan digitala och AI-baserade tekniker och den verklighet som finns ute på gårdarna, säger Lisa Blix Germundsson.

Hon ser också hur digital rådgivning kan bli ett komplement för att sprida kunskap och resultat snabbare.

Mer fokus på affärsutveckling framöver

För att stärka Sveriges AKIS, det nationella systemet för kunskap och innovation inom lantbruk och landsbygdsutveckling, ser Lisa Blix Germundsson behov av tätare samarbeten mellan innovationsstödet, rådgivningen och näringslivets aktörer.

– Många grupper hade gynnats av att få stöd från rådgivare med fokus på affärsutveckling eller från företagsinkubatorer, säger hon.

Hon menar att ett närmare samarbete med sådana aktörer skulle kunna hjälpa fler projekt att ta steget från prototyp till marknad, och på sikt bidra till ett mer robust och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk.