Mer svensk tång på tallriken - kockar tar vara på bortglömd resurs

Längs den skånska kusten växer en råvara som få använder trots att den är både näringsrik, klimatsmart och god. Genom projektet “Havsalger på tallriken” vill två kockar ändra på det och göra svensk tång till en självklar ingrediens i svenska kök.

Intresset började med en insikt att vi bara använder en bråkdel av de livsmedel som faktiskt finns runt omkring oss. För Frida Hejdedal, kock och yrkeslärare inom restaurang, handlade det om att vidga perspektivet från land till hav.

Tillsammans med kollegan Anna Hennix driver hon projektet “Havsalger på tallriken”, med stöd från Leader Östra Skåne. Båda är kockar i grunden och har arbetat med mat hela sina yrkesliv. Hållbarhet har varit en röd tråd. För några år sedan fick de upp ögonen för den svenska tången och de resurser som finns längs våra kuster.

"Fantastiska råvaror i havet”

– Vi insåg vilka fantastiska råvaror vi har i havet. Tång är bra för miljön på olika sätt och samtidigt en otroligt spännande ingrediens. Då väcktes tanken att vi ville skapa något tillsammans och inspirera fler, säger Frida Hejdedal.

De började undersöka vilka projektstöd som fanns att söka. Med stöd från Leaderkontoret la de upp en plan för projektet och ansökte om stöd. Stödet från Leader har varit avgörande, menar Frida Hejdedal.

– Vi har fått jättemycket hjälp, från ansökan till kontakten med Jordbruksverket. Oavsett vilka frågor vi haft har vi fått ett fint bemötande och stöd hela vägen. Vi är väldigt tacksamma.

Sprida kunskap om svensk tång

Syftet är att sprida kunskap om svensk tång och visa hur den kan användas i vardagsmatlagning, inte bara i sushi eller på finkrogar. I dag importeras stora mängder alger från Japan och Kina, samtidigt som kunskapen om svenska inhemska arter är begränsad, både bland kockar och privatpersoner.

– Det finns ganska lite kunskap om tång i Sverige. Den är dessutom svår att få tag på och ofta ganska dyr. Ska det förändras måste vi skapa en efterfrågan, säger Frida Hejdedal.

Projektet har genomförts genom en rad olika aktiviteter. En del är utvecklingen av en digital kunskapsplattform med fakta om svenska alger, recept och praktiska råd om skörd och förädling. Alla recept är provlagade och fotograferade.

Parallellt har man tagit fram utbildningsmaterial som kan användas av exempelvis personal i offentliga kök. Dessutom finns ett växande kursutbud och ett Instagramkonto som sprider inspiration kring hur svenska alger kan användas i matlagning.

De har även hållit workshops för kockar inom offentlig sektor och utbildningar för privatpersoner, med olika upplägg. Från hur man skördar tång på ett hållbart sätt till hur den kan användas i matlagningen.

Utbildade sig till tångguider

För att fördjupa sin egen kompetens har de även gått en masterclassutbildning hos företaget Catxalot i Grebbestad som drivs av tångdykerskan Linnea Sjögren och utbildat sig till tångguider.

Och de har gjort studiebesök på västkusten hos företag som kommit längre i utvecklingen av tångodling, samt varit i Danmark för att studera hur man där arbetar med lokala alger.

En viktig samarbetspartner är Marint centrum i Simrishamn och projektet har även dialog med flera kommuners kost- och måltidschefer. Detta har gjort att de kunnat nå ut till offentliga kök, vilket är en nyckel om tången ska kunna användas i större skala.

I sitt eget företag har Frida Hejdedal också experimenterat med produkter som kryddblandningar, chutney och sylt med tång som ingrediens. Arbetet har varit både praktiskt och kreativt, med många timmar ute vid kusten för att skörda råvaran.

– Det roligaste har varit att lära sig allt om tången och alla kontakter vi fått. Att utforska råvarorna och se hur mycket man kan göra av dem. Det har varit helt fantastiskt!

Tången har en roll i det framtida köket

Frida Hejdedal menar att tången har en större roll att spela i framtidens livsmedelsförsörjning.

– Ska vi bli mer självförsörjande måste vi använda oss av det som finns runt oss. Men vi måste göra det hållbart. Vi får inte skörda på bekostnad av naturen. Odling och skörd måste ske på ett ansvarsfullt sätt hela vägen.

Projektet är ännu inte avslutat, men intresset växer, enligt Frida Hejdedal. Planen är att fortsätta utveckla plattformen med nytt material och att driva utbildningsverksamheten vidare även efter projektets slut.

Text: Colette van Luik