“Stunderna när man sått och ser att det börjar växa är härliga”

I åtta år har Daniel Johansson odlat spannmål på gården i Bjurvalla i Uppsala län. Förra året investerade han i en ny spannmålstork och i samma veva utsågs han till Årets unga företagare i Heby kommun. Nu fortsätter han att utveckla verksamheten och investera i framtiden.

Årets stora investering blev en ny såmaskin, en Spirit 800C, och en större modell av traktor att ha framför såmaskinen. Tidigare hade Daniel Johansson en Spirit 400C som han var väldigt nöjd med, så valet var lätt att välja samma märke igen. Men, denna gång en med åtta meters arbetsbredd, dubbelt så bred som den gamla såmaskinen. Dessutom med den senaste innovativa lösningen, så kallad SeedEye. Ett unikt system för exakt fröräkning och såövervakning i realtid.

Den tekniska funktionen ökar precisionen genom att räkna alla frön via sensorer så att man får bättre koll på utsädesmängden och kan variera mängden beroende på vilket sorts fält man sår på. Den har även hydraulisk djupreglering som gör att man kan ändra sådjupet i farten med högre precision.

På gården i Heby kommun i Uppsala län odlar Daniel spannmål och oljeväxter. Det brukar bli mycket vårvete, han satsar på sorter med högt proteininnehåll. Förra året gav vårvetet en avkastning på närmare sex ton per hektar!

– Det var bland den bästa avkastning jag haft, sett till hela arealen, under mina år som bonde, säger Daniel.

Började med att starta eget

Vägen fram till dagens verksamhet började med att Daniel gick på Ösby naturbruksgymnasium, där intresset växte sig stort för både odling och maskiner. Efter studenten startade han eget och arbetade heltid inom anläggning och sysslade med växtodling vid sidan om.

När han tog över arrendet på familjegården av pappa Torbjörn växte växtodlingen till huvudverksamheten. Utöver spannmålsodlingen har han också en entreprenadverksamhet med två bandgrävare. Vintertid är han en del av snöröjningen i Stockholmsregionen där han samarbetar med entreprenad- och anläggningsföretaget Svevia sedan mer än tio år tillbaka. Ett bra komplement till spannmålsodlingen.

Grävmaskinerna används oftast för att rensa och underhålla diken och vattendrag.

– Välskötta diken och en fungerande dränering är viktiga för att åkermarken och grödorna ska få så bra förutsättningar som möjligt. Om dräneringen eller dikena är eftersatta kan det leda till sämre skördar, vilket påverkar både ekonomin och miljön. En gröda som inte utvecklas väl tar dessutom upp mindre koldioxid och tillför mindre organiskt material till marken, vilket kan minska kolinlagringen.

Arealen har växt kraftigt

När Daniels pappa tog över efter sin far år 1990 brukades 25 hektar. Sedan dess har utvecklingen gått framåt. Daniel är 15:e generationens lantbrukare och efter åtta år som arrendator och ägare omfattar den odlade arealen nu omkring 700 hektar. Av dem är 115 hektar egen och resten arrenderad mark. Sedan fem år bor Daniel, hans sambo Mimmi och deras tre döttrar på gården.

– Jag har velat ta över gården sedan jag var liten så det kändes bra att få den möjligheten.

Den växande arealen har gjort att gårdens tekniska förutsättningar har behövt hänga med. Förra året byggdes en ny spannmålstork eftersom den gamla inte längre räckte till. Den nya är mer automatiserad och kan styras på distans. Den drivs av en flispanna på 900 kilowatt som Daniel investerade i för sju år sedan. Flisen man eldar med kommer till största delen från den egna skogen. Redan när flispannan sattes in var tanken att investera i en ny torkanläggning men det drog ut på tiden.

– Vi planerade i flera år och tog in offerter från olika leverantörer innan vi kom fram till hur vi skulle göra och hur vi skulle bygga. När vi sedan bestämt oss, sökte vi investeringsstöd från Jordbruksverket och lyckligtvis fick vi det.

Blev Årets unga företagare

Arbetet har också uppmärksammats utanför gården. Förra året utsågs Daniel till Årets unga företagare i Heby kommun av Företagarna och han vann därefter finalen i Uppsala län.

– Det är jätteroligt att driva sin verksamhet och få sådana utmärkelser även om det inte påverkar arbetet med spannmålsodlingen. Lantbruket behöver synas för att man ska få bättre insyn och förståelse för det vi arbetar med, med tanke på att det är en viktig del av samhället.

I Östervåla odlas det på varierande jordar, allt från lerjordar till sand och även en stor del mulljordar.

– Det är viktigt att ge de olika jordarna rätt förutsättningar för att få ut det bästa av dem. Vårbearbetning och så kallade fånggrödor är två relativt nya saker som jag har börjat arbeta med. På våren sår jag en fånggröda, en gröda som får stå kvar efter skörden för att ta upp restkväve, tillsammans med spannmålen. När spannmålen tröskas står fånggrödan kvar och kan under hösten ta upp restkväve och binda kol från luften. På så sätt bidrar vi till ett hållbarare ekosystem.

Lär sig ständigt nya saker

Den praktiska erfarenheten har blivit en viktig del av Daniels sätt att arbeta. Han lär sig ständigt nya saker, löser problem av olika slag och uppskattar variationen.

Myndighetskrav och kontroller är en annan viktig och nödvändig del av lantbruket, men som han dock ibland upplever som mindre förutsägbar. Det kan till exempel gälla miljöersättningar och regler kring olika saker.

– Jag kan tycka att det inte alltid finns tydliga bestämmelser. Ibland verkar det vara upp till varje kontrollant, vilket gör att det känns lite luddigt.

Men när allt fungerar som det ska är det odlingen som ger honom den största tillfredsställelsen. Han tycker om att följa grödorna från sådd till skörd och se resultatet ute på fälten.

Härligt när det börjar växa

– Stunderna när man sått och ser att det börjar växa gröna sårader är härlig. Det ligger en tillfredsställelse i det.

Hur gården och verksamheten i Bjurvalla kommer att se ut om tio år vet han inte. Världsläget och ekonomin gör det svårt att planera så långt fram, men han räknar med att fortsätta utveckla verksamheten.

– Här kring Östervåla har flera jämnåriga lantbrukare gjort generationsskiften och tagit över de senaste åren. Det är roligt att kunna samarbeta och utbyta kunskap med varandra. Det är en stor skillnad mot tiden kring det statliga stödprogrammet Omställning 90, då mycket mark häromkring lades i träda för att minska spannmålsproduktionen. Men under de senaste tio åren har det blivit ett välbehövligt uppsving för lantbrukarna och den levande landsbygden.

Text: Colette van Luik