Vad innebär det att delta i en arbetsgrupp för förenklingar inom EU:s jordbrukspolitik?

Hallå där! Linda Karlsson och Katarina Carthew på Jordbruksverket; ni deltar båda i EU CAP-nätverkets tematiska arbetsgrupp för förenklingar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Berätta om arbetsgruppen och vad ni gör!

Varför är ni med i gruppen?

Katarina Carthew: – Jag jobbar i utvärderingssekretariatet på Jordbruksverket. I de flesta av våra utvärderingar kommer det fram information om hur stödens utformning och administration påverkar genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jag vill delta för att kunna bidra med det som har kommit fram i våra utvärderingar om relevanta förbättringsförslag. Jag vill också få möjligheten att bättre se helheten och kopplingarna till andra delar av verksamheten både här på Jordbruksverket och på EU-nivå för att bättre förstå vilka förenklingar som är möjliga.

Linda Karlsson: – Som verksamhetsutvecklare för projekt- och investeringsstöden deltar jag just nu i förberedelserna inför nästa period, som är planerad att starta 2028. I arbetet inför en ny period finns större möjligheter att förbättra och förenkla för de som söker stöden än vad det gör sedan, när perioden väl är igång.

Genom att vara med i gruppen knyter vi bra kontakter och får insyn i vad som funkar bra i andra länder. Jag hoppas därför att vi ska kunna hitta nya lösningar som gör det enklare att söka stöd framöver.

Arbetsgruppens sista träff är den 12 juni – vad tar ni med er dit som ni särskilt vill lyfta ?

Katarina/Linda: – Det är en rad olika exempel på förenklingar och även viktiga hinder för förenklingar som har identifierats. Den 12 juni samlas gruppen i Bryssel med syftet att utveckla olika förenklingslösningar som sedan ska spridas till de olika medlemsländerna.

Hittills har vi lyft till exempel möjligheterna med förenklade kostnadsalternativ, vilket innebär att man får betalt utifrån en exempelvis en schablon eller klumpsumma istället för att redovisa faktiska kostnader. Vi har även lyft idén att inför den nya perioden ta inspiration från lagstiftningen som bland annat styr havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet där fler förenklingar är möjliga.

Bland annat finns inom den lagstiftningen krav på att kontroller ska vara riskbaserade, vilket innebär att myndigheten inte granskar hela ansökan i detalj inför att stödet betalas ut utan gör ett urval baserat på var vi ser störst risk för fel. Denna tydlighet saknas i regelverket för CAP.

Vad händer med det material som gruppen samlar in? Hur sprids resultatet?

Katarina/Linda: – Målet för gruppen är att ta fram och beskriva exempel på lösningar som kan användas och spridas mellan medlemsländer. Precis hur det ska gå till är ännu inte bestämt men en sammanfattning som alla kan ta del av kommer att publiceras på gruppens webbsida.

Från Jordbruksverkets håll jobbar vi aktivt med att sprida reflektioner och tankar från mötena internt så att idéer kan diskuteras och tas med i arbetet med att förenkla stöden i nuvarande perioden 2023–2027 och i arbetet med CAP efter 2027.

Vad har varit mest intressant i diskussionerna hittills?

Katarina/Linda: – Det har varit väldigt intressant att höra de olika perspektiven på förenklingar och vad som kan vara fördelar och nackdelar med de olika arbetssätten i medlemsstaterna.

I många medlemsstater, inklusive Sverige, har det byggts upp en rädsla för revisioner som gör att man är mindre benägen att genomföra vissa förenklingar. Förhoppningsvis kan arbetet leda till förtydliganden kring vilka förenklingar som är möjliga och accepterade inom EU.

Får ni nytta av de kontakter ni fått genom gruppen i ert fortsatta arbete på Jordbruksverket?

Katarina/Linda: – Genom att delta i den tematiska gruppen får vi vara en del av ett viktigt nätverk. På så sätt kan vi ställa direkta frågor till olika medlemsstater hur de har arbetat med olika typer av förenklingar. Den här typen av nätverk är viktigt inte minst i arbetet med CAP efter 2027. Kontakter med andra medlemsstater fyller en viktig funktion, bland annat vid förhandling av nya regelverk på EU-nivå, men även när nya lösningar ska tas fram och implementeras.

Är det något av det som ni diskuterat i gruppen som är med i det förenklingspaketet som presenterades nyligen?

Katarina/Linda: – Ja, det finns fler viktiga förenklingar i förenklingspaketet som angränsar till utmaningar som diskuterats i gruppen.

I paketet föreslår kommissionen bland annat en regel om att en lantbrukare inte ska få mer än ett kontrollbesök om året. Det är en viktig förenkling som flera länder redan idag försökt implementera, men där det nu föreslås regleras i ett gemensamt regelverket för alla medlemsstater.

Det finns även förslag om att tydliggöra ansvaret för digitalisering och datadelning. Detta är ett steg för att minska den mängd uppgifter som lantbrukare och andra stödmottagare behöver skicka in när de söker stöd och i andra sammanhang. Det är en fråga som diskuterats mycket i gruppen.

Under gruppens nästa möte i juni deltar kommissionen för att berätta mer om hur arbetet med förenklingspaketet går, vilket blir intressant att lyssna på.