
Foto: Fredrik Sederholm
Nya affärsmodeller, starkare nätverk och fler vägar för lokala matproducenter att nå kunderna. Det är några av de resultaten av ett projekt som Sörmlands Matkluster avslutade tidigare i år. Till nytta för både de drygt 170 medlemmarna, för konsumenterna och matkulturen.
Matproducenterna vill kunna sälja mer, men för att leverera till fler kunder behövs transporter och samordning. Att anlita budfirmor blir dyrt och man har sällan volymer nog att anställa någon som kan transportera ens varor. När logistiken faller, faller också lönsamheten.
Det var just där, i den praktiska verkligheten mellan jord och bord, som projektet “Utveckling av gemensam försäljning och logistik i Sörmland” tog sin början. Med stöd från Landsbygdsprogrammet ville Sörmlands Matkluster skapa nya affärsmodeller för gemensam försäljning och marknadsföring.
Sörmlands Matkluster marknadsför och samordnar matproducenter, mathantverkare, restauranger och kaféer i Sörmland för att utveckla och lyfta fram länets matkultur.

Regina Westas Stedt
– Under projektets tre år har mer än 170 medlemmar på olika sätt deltagit i workshops, seminarier och testprojekt. Flera konkreta resultat har vuxit fram, som Tjänstetorget, en digital plattform där företagen kan synliggöra och sälja sina tjänster till varandra och till externa kunder, berättar projektledaren Regina Westas Stedt.
Tjänstetorget blev en viktig byggsten.
– Många av våra medlemmar har fler ben än själva matproduktionen. De kanske föreläser, erbjuder rådgivning, hyr ut lokaler eller håller kurser. Genom plattformen kan de visa upp hela sin bredd, säger Regina Westas Stedt.
Andra resultat är de sörmländska mat- och dryckesfestivaler som gjordes inom ramen för projektet och som Matklustrets medarbetare Rocco Gustafsson höll i.

Charlotta André
– Våra matfestivaler, aptitrundor och dryckesdagar är mer än bara folkfest. De är också nya säljkanaler. Vid varje evenemang kan besökare upptäcka lokala produkter och producenterna får direktkontakt med kunder de annars aldrig skulle nå, menar Regina Westas Stedt.
Charlotta André, som var konsult i projektet, säger att just evenemangen och de så kallade besöksstråken i Sörmland blev en viktig del i att knyta samman producenter, turism och lokal identitet.
– Vi paketerade besöksstråk i tre områden, tog fram kartor och foldrar som kopplade ihop gårdsbutiker, restauranger och aktiviteter. Det blev ett konkret sätt att visa upp Sörmland som matdestination, säger Charlotta André.
Projektet har även tagit fram en digital produktkatalog för att synliggöra sörmländska produkter för restauranger och offentliga kök, samt skapat samarbeten med kommuner, Region Sörmland, Länsstyrelsen och flera logistikföretag.
Men det har varit en del utmaningar på vägen.
– Logistikfrågan är fortfarande vår största utmaning. Det finns till exempel kommuner i Sörmland som saknar omlastningscentraler, vilket försvårar för offentliga kök att köpa lokal mat, säger Regina Westas Stedt.
Ett viktigt steg framåt har varit att kartlägga var flaskhalsarna finns och att bygga relationer med transportföretag för framtida samverkan.

Foto Rocco Gustafsson
Projektet har också bidragit till nya samarbeten mellan företag i olika branscher. Genom studiebesök, digitala möten och erfarenhetsutbyte har man skapat ett klimat där producenter kan dela kunskap och pröva nytt.
– Vi ser hur samverkan ger resultat. Företagen blir mer synliga, hittar nya kunder och vågar utveckla sina verksamheter. En del har ökat försäljningen, andra har börjat samarbeta kring gemensamma transporter eller marknadsföring, säger Regina Westas Stedt.
Text: Colette van Luik
Projektägare: Sörmlands Matkluster
Projekttid: 2022-2025
Program: Landsbygdsprogrammet
Stödform: Projektstöd
Stöd: Cirka 1,65 miljoner kronor
Kontakt: Regina Westas Stedt, regina@matkluster.se, mobil 070-629 22 84.

Mycket av allt det vi tar för givet så som maten på bordet, landsbygdens styrka och framtidens hållbarhet – börjar i jorden.
Landsbygdsnätverket lyfter fram olika satsningar som visar hur stöd från EU blir till något gott, på riktigt. Läs mer om artikelserien Roten till allt gott.
Publicerades